Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen: Etymologien eller Läran om Ordens Arter, Böjning och Härledning - 3. Om Substantivet - § 1. Om Substantivernas Deklination - § 2. Om Substantivernas Bestämda Artikel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 98 )
t.ex. Vi sågo begge Landen , Trädgården består afflera
Tunnland, och der finnas Kalland, Linland, To-
baksland , o. s. v. Länder åter nyttjas om riken och
landskap, t. ex. Europas Länder , o. s. v. Hufvud he-
ter i obeståmdt plural både Hufvud och Hufvuden, det
sednare stundom sammandraget till Hufvun eller Hufven ,
Hvem har rätt af dessa Hufven?
t. ex.
Den, som slår de andras af
.
I beståmd form: Hufvudena , Hufvuna eller Hufvena.
Man heter regelbundet i plur. Män , t. ex. Män , Qvin-
nor och Barn; någongång äfven Männer, efter tredje de-
klinationen, t. ex.
I klippan växer jern och Männer deruppå.
Vid råkning deremot , såsom då antalet af arbetsfolk el-
ler krigsfolk uppgifves , nyttjas det kollektiva singul. Man ,
t. ex. 50 Man, 1000 Man.
Anmark åfven de oregelbundna pluralerna: Löss , Möss,
Gäss.
§. 2.
Om Substantivernas Bestämda Artikel.
1) I Singularet.
Maskuliner eller Femininer, som slutas på
Konsonant , få i singularets bestämda form tillägg
af en, t. ex. Verld, Verlden; Kunskap, Kunskapen;
Dag, Dagen; Bild, Bilden, o. s. v.
Maskuliner eller Femininer, som ändas på en
Vokal , tillägga endast n, t. ex. Skada, Skadan ;
Vrede, Vreden; Tro , Tron; Fru, Frun; Tå, Tân;
Sjö, Sjön.
Undantag de ur främmande språk upptagna
ord på långt i eller e, hvilka få tillägg af en, t.
ex. Akademi, Akademien; Geometri, Geometrien;
Filosofi, Filosofien; Armé, Arméen; Allé, Alléen;
Fé
, Feen; Spondé, Spondéen; Envoje, Envojeen.
Dock höres i talet vanligen icke bestämningsändel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
