Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen: Etymologien eller Läran om Ordens Arter, Böjning och Härledning - 3. Om Substantivet - § 2. Om Substantivernas Bestämda Artikel - § 3. Om Substantivernas Nummer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 103 )
vart, Lä, Lägervall, Mån, Mannaman, Mät, Spe,
Väld, och åtskilliga konst- och handelstermer, så-
som: Accessit, Debet , Credit, Deficit, Facit, Tem-
po, Uso, Faktotum , m. fl. Hit höra äfven några
substantiver, som blott brukas tillsammans med en
preposition i vissa talesätt , t. ex. i delo, i kapp, i
kras, i mjugg
, i sank, in natura, öfverhufvud, om
bord och öfver bord (sjötermer).
S. 3.
Om Substantivernas Nummer.
Några Substantiver brukas blott i singularet ,
andra blott i pluralet.
De Substantiver, som förekomma merendels
endast i singularet äro:
1) Namn på personer och ställen, t. ex. Au-
gust, Wilhelm, Gottland, Calmar, Berlin , Rhen,
Schelde.
Undantag. Når flera personer med samma namn på
en gång nåmnas , eller når ryktbara personers namn lâm-
pas på andra personer för likheten i egenskaper, så kun-
na namnen antaga en pluralisk åndelse , t. ex. Deci-
erne offrade sig för sitt fosterland; Alla länder kunna
föda Appier och Sejaner.
Nej! höjom våra svärd och visom hvad hon mäktar,
Annu den jord, som gaf med samma näringssaft
At Sturar hjeltemod, åt Torstensöner kraft,
At Oxenstjernor nit, och blixt åt Engelbrektar.
Åfvenledes brukas pluralet om vissa länder, som åga ge-
mensamt namn, t. ex. Indierna (Ost- och Westindien) ,
Begge Castilierna (Nya och gamla Castilien) , o. s. v.
2) En del abstrakta Nominer, t. ex. Aktning,
Beröm, Flit, Fräjd, Höfva, m. fl. , som genom
bruket måste inhämtas; men ibland hvilka isyn-
nerhet märkas :
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
