Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen: Etymologien eller Läran om Ordens Arter, Böjning och Härledning - 3. Om Substantivet - § 4. Om Substantivernas Gener
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 107 )
de för begge könen gemensamma benämningarna
Foster, Barn , Hjon , Vittne , Helgon.
t
4) Årstiders, Månaders, Dagars, Sjöars och
Floders namn, t. ex. Vinter, December, Måndag,
Mälaren, Ganges.
Femininer äro : 1) Qvinnors namn , titlar,
sysslor, t. ex. Maria, Jungfru, Drottning, Brud,
Värdinna, Väfverska.
Tag undan orden Fruntimmer, Qvinnfolk
, som
äro neutrer efter språkarten.
2) Namn på honorna bland djuren , t. ex.
Hind, Ko, Tik.
Tag undan ordet Sto, som är neutrum.
3) De för hannar och honor gemensamma
benämningar på a , nyttjade såsom gemensamma,
t. ex. Dufva, Lärka, Myra, Gädda.
4
) Vettenskapers , Konsters och Träds namn ,
t. ex. Filosofi, Geometri, Botanik, Ek, Björk, Tall,
Lind.
5) Sinnesrörelsers namn, när de ej genom
språkarten äro neutrer, t. ex. Vrede, Hämd, Af-
und, Glädje, Sorg, Oro, m. fl.
Neutrer äro: 1) Länders , Landskaps , Stä-
ders , Gårdars namn, t. ex. Europa, Sverige, Upp-
land, Stockholm, Gripsholm.
2) Bokstäfvernas namn i Alfabetet , t. ex. Ett
A
, ett B.
3) Ett verb, pronomen eller partikel , bru-
kade såsom substantiver, t. ex. Ett Varde, ett Ja,
ett Nej
B) Till följe af ändelsen.
Denna är tvåfaldig , nemligen Singularets Obe-
stämda och Bestämda Ändelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
