Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen: Etymologien eller Läran om Ordens Arter, Böjning och Härledning - 3. Om Substantivet - § 4. Om Substantivernas Gener - 4. Om Adjektivet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 112 )
–-
inna; t. ex. Monark, Monarkinna; Hertig, Hertiginna ;
Stats-Råd, Stats-Rädinna (och likaledes alla ófriga titlar
på Råd), Biskop, Biskopinna; Grek, Grekinna ; Värd,
Värdinna. Slutas maskulinet på e , så uteslutes denna vo-
kal i femininet ; t. ex. Kejsare, Kejsarinna ; Förste, För-
stinna; Hjelte , Hjeltinna; Ägare , Ägarinna. Ofta fordrar
den maskulina åndelsen tilläggning af ska; t. ex. Presi-
dent, Presidentska ; Major, Majorska; Professor, Pro-
fessorska Amerikan, Amerikanska. Stundom förbytes
den maskulina åndelsen are till erska i femininet; t. ex.
Sångare, Sângerska; Svärmare, Spärmerska; Slösare, Slö-
serska. Vid namn på folkslag bortkastas stundom hela
maskulina åndelsen, för att bilda den femina på ska; t.
ex. Spanior, Spanska; Holländare, Holländska; Italie-
nare, Italienska. Några maskuliner undergâ mera förån- ,
dring, når de förbytas till femininer ; t. ex. Svåger, Svä-
gerska : Polack, Polska ; Fransos, Fransyska ; Engelsman
eller Engländare, Engelska. Några femininer kunna slu-
tas bâde på ska och inna; t. ex. Sângerska, Sangarinna;
Tjuserska, Tjusarinna; Amiralska, Amiralinna. Några
fa andra bildas af maskulinet genom tillägg af essa eller
issa; t. ex. Prins , Prinsessa; Baron , Baronessa; Patron
Patronessa, Profet, Profetissa ; Poet, Poëtissa. I ofrigt
kunna stundom personer af andra kônet utmårkas genom
tillägg af orden: Fru , Hustru, Dotter, Flicka; t. ex.
Prestfru, Bondhustru , Borgaredotter , Bondflicka.
Anm. 6. Vid djurens benämningar tillågges aldrig
ska för att utmårka honan ifrån hannen ; någongâng til-
lågges inna; t. ex. Lejon, Lejoninna ; Björn , Björninna;
Varginna, Tigrinna , Asninna ; men oftare tillsattes sjelfva
ordet hona; t, ex. Elefanthona, Räfhona, Harhona m.
m. Stundom hafva hannen och honan sårskilta benåm-
ningar; t. ex. Hjort, Hind; Hingst, Sto; Bagge eller
Gumse, Tacka; Bock, Get; Hund, Hynda; eller Tik;
Tupp, Höna, m. fl.
KAP. IV.
Om Adjektivet (Nomen Adjectivum).
Vid Adjektivet märkes : 1) Deklination ; 2)
Komparation.
S. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
