Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Andra delen: Etymologien eller Läran om Ordens Arter, Böjning och Härledning
- 6. Om Pronomen
- 7. Om Verbet
- § 1. Om Verbet i allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 138 )
8) Hvem, Hvad; t. ex. Hvem det vara må.
Hvad ock må hända.
9) Eho, Ehvem , neutr. Ehvad, genit. Ehvars,
af samma betydelse som det föregående ; t. ex.
Eho det vara må. Evad man må säga.
*
10) Hvem helst , Hvem som helst, Hvilken
som helst; neutr. Hvad helst, Hvad som helst,
Hvilket som helst; t. ex.
Hvem helst som offrar sig för vår lycksalighet ,
Hvad ser han? Ärans glans och dess odödlighet.
KAP. VII.
Om Verbet.
S. 1.
Om Verbet i allmänhet.
Verb är hvarje ord, som uttrycker begreppet
om Verka, Lida , Ske eller Vara.
Svenska verber äro af fyra slag : Aktiver ,
Passiver , Neutrer och Deponentier.
Aktiv (Verbum Activum , Görande) kallas
det, som uttrycker ett verkande på något föremål.
Det ändas i infinitiven alltid på vokal, och har
motsvarande passiv ; t. ex. Älska, Bygga, Se, Tro.
Anm. 1. Till hvarje aktivt verb, dâ det nyttjas i ak-
tiv mening, kan man lågga en böjd kasus , som beteck
nar sjelfva Objektet (föremålet för verkandet) ; t. ex. Äl-
ska en vän, Bygga ett hus. Detta objekt kan i allmån-
het uttryckas med orden Någon , Något , hvilka derföre
kunna sättas efter alla aktiva verber; t. ex. Älska, Se,.
Tro, Finna någon eller något.
-
Anm. 2. Aktiver och de med dem till betydelsen lik-
artade verber kallas åfven Transitiver (Transitiva , Of-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 21:14:33 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sprklara/0180.html
