Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen: Etymologien eller Läran om Ordens Arter, Böjning och Härledning - 7. Om Verbet - § 2. Om Hjelpverberna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 147 )
Framför Hafva eller Vara nyttjas det stundom
i samma betydelse som Lär, eller att uttrycka en
förmodad verklighet ; t. ex. Han skall hafva
rest; Han skall vara återkommen.
3) Hafva, eller Ha.
Indikativ. Konjunktiv.
Presens.
Sing. Jag hafver, eller har
Du hafver, har
Han hafver, har
Plur. Vi hafve -a, ha
J hafven , han
De hafva, ha
Imperfekt.
Sing. Jag hade
Du hade
Han hade
Plur. Vi hade
J haden
De hade
Futurum.
Presens.
Sing. Jag må hafva , ha ,
eller: Jag hafve.
Du må hafva, Du
hafye.
Han må hafva,
Han hafve.
Plur. Vi må hafva , Vi
hafve.
J må hafva , J.
hafven.
De må hafya , De
hafve.
Imperfekt.
Sing. Jag skulle hafva , eller ha.
Du skulle hafva
Han skulle hafva
Plur. Vi skulle hafva
Sing. Jag skall
Du skall
Han skall
Plur. Vi skole -a
J skullen hafva
De skulle hafva
Hafva , eller Ha.
J skolen
De skola
Infinitiv:
Particip :
Hafva.
Hafvande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
