Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen: Etymologien eller Läran om Ordens Arter, Böjning och Härledning - 7. Om Verbet - § 3. Om Konjugationerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 170 )
Perfekt. Perfekt.
Jag har varit böjd Jag må hafva varit böjd,
Eller
Jag har böjts
Plusqvamperfekt.
Jag hade varit böjd
Eller
Jag hade böjts
Futurum.
Jag skall böjas.
Eller
Jag må hafva böjts.
Plusqvamperfekt.
Jag skulle hafva varit böjd,
Eller
Jag skulle hafva böjts,
Futurum.
Jag skall hafva varit böjd,
Eller
Jag skall hafva böjts,
Imperativ. Infinitiv.
Sing. 2 ock 3 Pers. Böjes ! Presens : Att böjas.
Plur. 1 Pers. Böjoms!
2 Pers. Böjens !
3 Pers. Böjes !
Preteritum : Att hafva va→
rit böjd,
eller: Att
hafva böjts,
Futurum : Att skola bö
jas.
Supinum : Böjts,
Particip.
Enkelt Preteritum : Böjd,
Sammans. Preterit.: Hafvande varit böjd, eller ?
Hafvande böjts.
Futurum : Skolande böjas.
Anmärkningar vid 2:dra Konjugationen.
Anm. 1. De till andra konjugationen hörande regel-
bundna verber slutas uti imperfektet antingen på de ,
dde, te eller tte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
