Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen: Etymologien eller Läran om Ordens Arter, Böjning och Härledning - 9. Om Ordens Härledning och Sammansättning - Om Ordens Härledning - § 4. Om Verbers Härledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 212 )
1) De som betyda , att något blifver eller be-
gynner att vara. Dessa slutas gemenligen på na,
och härstamma från adjektiver: Hvitna (blifva
hvit) , Svartna (blifva svart) , Blekna, Sjukna,
Hårdna, Tjockna, Rodna , Stelna, Styfna, Surna,
Lättna , Tröttna. Slutas adjektivet på en, så bort-
lemnas e i verbet ; t. ex. Svullna af Svullen , Vak-
na af Vaken , Mulna af Mulen , o. s. v. Dessa
verber svara emot latinens så kallade Verba In
choativa (begynnande) på sco ; t. ex. Acesco , Sur-
na; Lassesco, Tröttna; Lucesco, Ljusna. I an-
dra verber, som ej höra till denna klass , har än-
delsen na uppkommit genom härledning från ett
substantiv på en, hvarvid e blifvit bortkastadt ;
t. ex. Vattna, egentel. Vattena af Vatten , Teckna
af Tecken, o. s. v. Se nedanföre.
2) De som utmärka ett upprepande , eller en
förökning af stamordets bemärkelse. Dessa svara
emot latinens Verba Frequentativa , och bildas i
svenskan merendels genom konsonanters fördubb
ling eller tillägg:
Stamverb: Frequentativt verb:
Bada
Mata
Badda.
Mätta.
Smeta Smitta.
Skjuta
Fräta
Lösa
Skotta.
Fråssa (egentel. Fråtsa).
Draga
Buga
Lossa, Förlossa.
Dragga
Bucka eller Bocka.
Niga Nicka.
Bliga
Blicka.
Sleka
Väga
Klaga
Slicka.
Vagga, Vackla , Vicka.
Klanka.
1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
