- Project Runeberg -  Svensk språklära /
220

(1836) [MARC] Author: Lars Magnus Enberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen: Etymologien eller Läran om Ordens Arter, Böjning och Härledning - 9. Om Ordens Härledning och Sammansättning - Om Ordens Sammansättning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

( 220 )
gelskan m. fl. , en böjlighet för sammansättningar,
hvilka uttrycka , jemte sjelfva hufvudbegreppet , en
närmare bestämning deraf till art , ämne, form,
upphof, ändamål, m. m. och till hvilkas beteck
nande gemenligen behöfvas flera särskilta ord i de
för sammansättning mindre beqväma språken , såsom
Latinen och Fransyskan ; t. ex. Hafsdjur (lat. Ani-
mal marinum , frans. Animal marin) , Stenhus
(lat. Domus lapidea, frans. Maison de pierre) ,
Jordklot (lat. Orbis terrarum , frans. Globe ter-
restre) o. s. v. *). Dylika sammansättningar kun-
na väl icke alltid underkastas bestämda reglor ;
dock ske de flesta efter en viss analogi , och
några allmänna anmärkningar , rörande de van-
ligaste deribland , kunna tjena att väcka till
uppmärksamhet på språkets lynne. Till en bör-
jan anmärkes skillnaden mellan ord , sammansatta
med skiljbara beståndsdelar, d. ä. sådana, som
utgöra hvar för sig ett sjelfständigt ord; t. ex,
Menniskokärlek, Nödlidande, Godkänna ; och de ord,
som äro sammansatta med oskiljbara beståndsdelar ,
vare sig antingen en blott slutform, hvilken för
sig sjelf
sjelf ej utgör ett
utgör ett sjelfständigt ord; t. ex.
Vagnmakare, Godhjertad, Gladlynt , eller en så
kallad oskiljaktig partikel, be, er, miss, m. in.;

*


) Latinen och Fransyskan åga visserligen en stor mångd
sammansättningar af partiklar med verber eller no-
miner, men deremot fårre af nominer med hvaran-
dra eller med verber ; ehuru åfven dylika hopsåttnin-
gar icke alldeles saknas ; t. ex. i latinen : Equinoctium
(dagjemning) , Fructifer (fruktbårande), Viviparus
(födande lefvande ungar), Noctiluca (lysande om
natten) .
- och i fransyskan: Vivipare , Gardefou,
Porte-manteau , Faux-bourdon o. s. v. , att icke nåm-
na de sammansättningar, som i begge dessa språk
áro lânade frân Grekiskan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:14:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprklara/0262.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free