Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen: Etymologien eller Läran om Ordens Arter, Böjning och Härledning - 9. Om Ordens Härledning och Sammansättning - Om Ordens Sammansättning - Om Sammansatta Ord med oskiljbara beståndsdelar - § 2. Om Slutformer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(
( 23
238 )
hvilka en del fordom varit nyttjade i Svenskan ,
såsom sjelfständiga ord. Bland de oftare förekom
mande äro :
-sinna: Besinna, Eftersinna.
-arga (
fordom brukligt) : Förarga.
-dröfva (ford. brukl.) : Bedröfva.
-derfva (ford. brukl.): Förderfva,
-dyra: Fördyra.
-gära (i Allemanniskan Geren): Begära.
-gäta (fordom brukligt i betydelse af Om-
tala): Förgäta.
–haga (af det Isländska Hagur , Vacker) :
Behaga.
-nimma: Förnimma. (Fordom i Svenskan och
Isländskan : Nema, Näma ; i Mesogötiskan och Alle-
manniskan : Niman, som egentl. betydde Taga,
Fatta, sedan Fatta med förståndet, Lära, Förstå.
Deraf i Allemanniskan Vernumst; i Tyskan Ver-
nunft; i Holländskan Vernuft; i Svenskan För-
nuft: Förmågan att förnimma sanning).
-römma (af det Tyska Ruhm; j Latinen Ru
mor
): Berömma.
-lora: Förlora (på Tyska Verlieren; i Anglo-
saxiskan Forleoran).
-sona (af det Mesogötiska Son, Saun, Lösen);
Försona, o. §
. V.
D) För Partiklar.
-länges: Baklänges.
-gänges: Bröstgänges.
-sides: Afsides.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
