- Project Runeberg -  Svensk språklära /
245

(1836) [MARC] Author: Lars Magnus Enberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Syntaxen eller Läran om Ordens Sammanbindande till Mening - 1. Inledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

( 245 )
Anm. 4. Då tvenne substantiver, som beteckna sam-
ma föremål , såttas omedelbart tillhopa , så att det ena
förklarar det andra, kallas det en Tillsats (Apposition)
4. ex. Konung David; Staden Jeriko ; Floden Jordan;
Berget Sinai Johannes Döparen , o, s. v. , i hvilka exem-
pel det tillsatta appellativet förklarar det bredvid sta
ende proprium. En art långre tillsatser uppkomma der-
af, att de förklarande orden såttas efteråt i form af en
elliptisk bisats , hvarvid gemenligen ett relativt pronomen
samt verbet Vara åro uteslutna ; t. ex. David , en gud-
fruktig konung, författade andeliga sånger; i stållet
for: David, som var en gudfruktig konung, författade
andeliga sånger. Den rätta lyckan, sinnets tillfreds
ställelse , beror af oss sjelfva ; i stållet för: Den rätta
lyckan, som är sinnets tillfredsställelse , beror af oss sjelf-
I de anförda tvenne exemplen står tillsatsen emel-
Jan subjektet och predikatet. Den kan dock åfven stå
efter predikatet; t. ex. Menniskan bör tygla de sinnliga
begären, hennes farligaste fiender; ist. f
.: ... som
äro hennes farligaste fiender. Görom åtminstone i elän-
det rättvisa at religion och dygd, dessa välgörande
väsenden, som freda samvetet och skapa hop-
pet; i st. f
. ; ,.. hvilka äro de välgörande väsenden , som
freda samvetet och skapa hoppet.
via.
6) En sats är antingen Enkel eller Samman-
satt, Enkel kallas den , som består af ett subjekt
och ett predikat, ehuru hvartdera af dessa antin-
gen kan utgöras af ett enda ord : Solen lyser; el-
ler af flera: Den redlige mannen blir alltid högaktad.
Gustaf I befriade sitt fädernesland från tyran-
niets ok. Sammansatt sats kallas den , som be-
står antingen af flera subjekter : Solen och månen
äro lysande; eller af flera predikater : Solen är
lysande och rund; eller af flera både subjekter och
predikater: Solen och månen äro lysande och runda.
Sammansatta satser delas i öppet och doldt
sammansatta.
Öppet sammansatt kallas en sats , då man lätt
inser de enkla satser, af hvilka den består ; t. ex,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:14:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprklara/0287.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free