Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Syntaxen eller Läran om Ordens Sammanbindande till Mening - 7. Om Pronominers Bruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 275 )
på sig (
helsa på den bedjande); eller , med en
annan vändning: Han bad, att vännerna skulle
helsa på honom (icke: sig , hvilket skulle åsyfta
det närmaste subjektet : Vännerna
). Romarne för-
skaffade sig bundsförvanter, hvilka understödde
dem i deras företag (icke: sig i sina företag,
hvilket skulle syfta på det närmast föregående
relativet hvilka och dess substantiv : bundsförvan-
ter
), Han bad honom följa sig - förlåta sig
hjelpa sig (d. ä. följa förlåta hjelpa den
bedjande), eller: Han bad, att han skulle följa.
förlåta hjelpa honom (icke: sig, hvilket skul-
le syfta på det närmaste Han, d. ä. på den föl-
jande, förlåtande , hjelpande, då deremot Honom ,
enligt meningens afsigt , syftar på det aflägsnare
Han eller på den bedjande
).
wing
-
Sig afser: 2) en föregående böjd kasus , men
hvilken genom uttryckets vändning lätt kan för-
vandlas till närmaste subjekt , som deruti ligger
likasom fördoldt : Han såg skyarna samla sig i
tjocka moln, hvilken sats kan förändras till : Han
såg, att skyarna samlade sig i tjocka moln , då sig,
enligt första regeln , hänföres till nästföregående
subjekt: skyarna. Detta inträffar i synnerhet vid
reflexiva talesätt : Han bad honom ångra sig
erinra sig – begifva sig bort. äta sig mätt
dricka sig otörstig, m. m.; i st. f. Han bad, atṭ
han skulle ångra sig, erinra sig , o. s. v. , då sig
kommer att syfta på det närmast föregående sub-
jektet: Han förmanade dem, att hålla sig stilla,
ist. f
.: att de skulle hålla sig stilla.
-
Anm. 1. Sig, som egentligen år böjd kasus , står nå-
gon gång såsom ett slags Nominativ: Hvarje sant snille
bör vara sig och ingen annan, d. å. Hvarje sant snille
bör vara sitt eget monster, bor hämta ingifvelser af sig
sjelf, och icke blott hårma andra,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
