Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Syntaxen eller Läran om Ordens Sammanbindande till Mening - 11. Om Skiljeteckens Bruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 315 )
Ch pr
n föri
exempe
tsdel mai
nesland
ida F
- mennisin
r ett l
afven fa
erneslands
m subiete
Eet eller
; Atthoppa
en pligt
.
med red
credt ges
en af hist
mmer if
en somni
eda til
enar bögak
atets verber
gihkvad
ár akker
O. & V.
en sondrak
sta subje
árka ett slas
t.ex.Dal
mde kali
lage den
aplie
et , helst a
med verbe
rigare,de
et.
till to-
ngesrátta
gafislejet
arlan är,
icke äger en afsvurnare fiende , hår utmarker komma
emellan är och icke , att man ej bor hoplåsa dessa ord ,
hvarigenom meningen skulle förvirras. Af samma skål
måste komma såttas emellan dö och för i följande ex-
empel :
Att lefva eller dö, för Asarne är ett ,
Så ofta frågan är, att friheten försvara.
Afven det transitiva verbet och subjektet åtskiljas ge-
nom komma: 1) Då en mellansats Ager rum : Han följe,
de, churu sent, klokhetens råd; 2) Då objektet, utbil-
dadt till en satsdel med verb , såttes framför det transi-
tiva verbet: Hvad man lofvar, bör man hålla. Hvad
som skall ske , kan ingen dödlig utgrunda , kommat ut-
marker hår en inversion , som tillika innebår en ellips
af pronomen det , hvilket stundom också utsåltes : Hvad
man lofvat, det bör man hålla. Om deremot ordens na-
turliga ordning återstålles , så försvinner ellipsen , samt
vanligen också kommat : Man bör hålla hvad man lofvat.
Ingen dödlig kan utgrunda hvad som skall ske.
ligen:
E
2) Att skilja bisatser ifrån hufvudsatser; nem-
s, V.
a) Framför Relativa bisatser , d. ä. sådana ,
som begynnas med Som , Hvilken , Hvartill, Hvar-
af
, Der, o. s. v. Frukta Gud, som belönar det
goda och straffar det onda. Den är lycklig,
som är nöjd med sin lott. - En man af en vid-
sträckt förmåga och oafbruten dygd är den, som
samhället för sin lycksalighet mest har af nöden,
som det minst finner, hvars saknad man på en
gång erfar och förgäter, och hyars alltid välgö-
rande, alltid oskadliga verksamhet så orättvist ned-
flyttas för lysande äfventyr. Det är tänkesät¬
ten, hvilka i alla tider styrt menniskorna, Full-
komlighet är det mål , hvartill vi böre sträfva.
Sederna äro bäst i de länder, der de mest bidra
ga till allmänt väl och de enskiltas lycksalighet.
För de offer, dem du dygden gaf
,
Har belönarn ofvan skyn ett minne.
–-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
