Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Syntaxen eller Läran om Ordens Sammanbindande till Mening - 11. Om Skiljeteckens Bruk - 12. Om Stil eller Skrifart - Om Stil i allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 334 )
frågor eller utrop följa på hvarandra , och likasom
blott utgöra delar af en period, brukas någongång
äfven liten bokstaf efter nämnda tecken ; b) i per-
sonliga och geografiska namn , t. ex. Torstenson ,
Dahlberg, Leipzig , Düna; c) i namn på folkslag ,
titlar , fester , månader , o. s. v
. Svensk, Baron ,
President , Pingst, Juni, m. m; d
) i allmänhet
vid ord, som beteckna ett hufvudsakligt föremål i
meningen, på hvilket författaren vill lägga särde-
les vigt och likasom fästa uppmärksamheten : t.ex.
Birger Jarls lefverne föreställer honom under
trenne synpunkter: som Anförare , som Minister
och som Regent.
Du verldars Styresman , som stundom vårdat sträcka
At Svea folk en hjelpsam hand,
01 må ej våra brott den äras glans befläcka,
Som våra Fäders dygd förvärfvat detta land!
O! må vi ej det mål, det sista målet hunnit,
Som Staters varelse är skänkt!
Och våra Hjeltars blod förgäfves hafva runnit ,
Och våra Visas drgd förgäfves hafva blänkt.
KAP. XII.
Om Stil eller Skrifart.
Första Stycket.
Om Stil i allmänhet.
Med Stil förstås ett visst sätt att í ord uttryc-
ka sina tankar. Dess olikhet beror hufvudsakligen
af olika sätt att tänka och uppfatta föremålen ,
hvilket medförer skiljaktighet i valet af ord och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>