Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjerde delen: Prosodien - 1. Om Stafvelsers Ton, Accent och Quantitet - Om Accent, såsom bestämmande stafvelsers Ton - § 1. Högre (akut) och lägre (grav) ton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 393 )
kallas Akut (Acutus), accent i lägre ton ( )
.
kallas Grav (Gravis). Den stafvelse , som har
Akut, uttalas ined upphöjd ton , det vill säga , med
en ton, som är högre än den närliggande stafvel-
sens, t. ex. Brúden , Behág , der bru och hag
hafva högre ton än den och be. Den stafvelse
åter, som har grav, uttalas med en ton , som är
lägre än den närliggande stafvelsens , t. ex. Brùten,
Bistånd, der bru och bi hafva lägre ton än ten och
stånd. Begge dessa accenter förlänga den accen-
tuerade stafvelsen , men akut förlänger den något
mera ; ty genom den starka höjning och uthållning,
som han gifver åt sin stafvelse , gör han densam-
ma betydligt märkbar i uttalet framför den andra
stafvelsen , hvilken flygtigt öfverfares af rösten och
nästan försvinner. Grav accent gör väl sin staf-
velse också märkbar genom den sänkta röstens
tryckning, men betager dock ej den närliggande
stafvelsen så mycket af dess sjelfständiga vigt och
ton, som akut accent.
Af det nu anförda inses , att accent och ton
icke är detsamma. Båda stafvelserna i Bruden
och Bruten hafva ton ; men blott den första staf-
velsen i begge dessa ord har accent, d . ä. ton ,
på hvilken rösten trycker eller hvilar, i jemförelse
hvarmed den andra stafvelsen i begge orden är
accentlös. Man säger således om ett tvåstafvigt
enkelt ord , att det icke har mer än en accent ,
ehuru dess uttal alltid fordrar två toner eller röst-
böjningar; emedan det genom accentens natur är
gifvet, att rösten , om hon är höjd på den första
stafvelsen, sänker sig på den andra , och tvert-
om ; med ett ord: man namngifver alltid ordets
tonställning efter den rådande tonen , hvarvid de
öfriga likasom förstås inunder.
)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
