Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjerde delen: Prosodien - 1. Om Stafvelsers Ton, Accent och Quantitet - Om Accent, såsom bestämmande stafvelsers Ton - § 2. Om Enkla ords accent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 396 )
a) Substantiver på eri, med akut på slutstaf-
velsen, t. ex. Frieri, Rytteri, Bränneri, Rasert,
m. fl.
b
) Vissa adjektiver, med akut på andra staf-
velsen , t. ex. Ordentlig, Väséndtlig, Egentlig, Gu-
dómlig, m. fl.
c) Verber på era , med akut på näst sista staf-
velsen, t. ex. Handtéra , Regéra , Värdéra , Spatsé-
ra , o. s. V.
d
) En stor mängd två- och trestafviga ord af
främmande ursprung, som hafva akut på andra
eller tredje stafvelsen, t. ex. Tyránn , Kabál , Fatál,
Spektakel, Histórie, Arábien, Itálien - Formulär,
Filosof, Ackurát , Principál , Geográf, Promenád,
Diadem, Pretendent , Kabinett , o. s. v.
Anm. 1. Qvinnliga titlar på inna hafva grav på nåst-
sista stafvelsen , t. ex. Grefvinna , Herdinna, Monarkinna ,
Biskopìnna. Likaledes de på essa , issa , såsom : Prinsèssa ,
Baronèssa, Poetissa , Profetissa, Abbedissa ; åfvensom nå-
gra på ska: Pastòrska , Amiràlska, m. fl. Samma accent
tillkommer åfven några trestafviga , ur latinen håmtade ,
manliga titlar, som slutas på kort or, t. ex. Assèssor ,
Professor , Inspektor (den som har uppsigt öfver en skola,
ett stipendium, o. d.; men Inspektór, Gårdsfogde , har
akut på tredje stafvelsen).
Ord af fråmmande ursprung med râdande
akut på fjerde eller femte stafvelsen , erhålla grav på den
första; t. ex. Biblioték, Temperament , Cèremoní, Anticipéra ,
Medicinéra, Bibliotekárie, o. s. V.
Anm. 3. Atskilliga ord med lika teckning hafva olika
betydelse, allt efter som de uttalas med olika accent; t. ex.
Anden (definit af Ande), Anden (definit af A’nd) ;
Axel (på en vagn ; åfven ett förnamn), Axel (på en
menniska); Regel (för en dórr) , Régel (Råttesnore);
Brunnen (af Brinna) , Brúnnen (definit af Brunn) ; Buren
(af Bära), Búren (definit af. Bur) ; Bète (för kreatur),
Beté (Bevisa) ; o. s. v.
I synnerhet gifvas, bland tvåstafviga ord , en
mängd verber , som dels i 2:a plurala personen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
