Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjerde delen: Prosodien - 1. Om Stafvelsers Ton, Accent och Quantitet - Om Accent, såsom bestämmand stafvelsers Qvantitet - § 1. Om Qvantitet i allmänhet - § 2. Om Accentens Verkningskrets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 400 )
-
emot voro vissa åndelser genom sin egen natur långa
utan accent, t. ex. andra stafvelsen i Amās, Próbōs, och
tredje i Bonitas , Dóminī. Men det gafs åfven en annan
grund till stafvelsers långd , oberoende både af accent
och åndelseformens natur, och denna bestod i position,
eller vokalens ställning framför två eller flera konsonanter,
En sådan stållning gjorde alltid stafvelsen lâng , ehurų
samma stafvelse i sig sjelf, och utom positionen, kunde
vara kort. Således förlångdes icke blott första stafvelsen
i Collis , Disco , emedan två konsonanter följa på vokalen;
utan det i sig sjelf korta at blef långt i hopstållningen
at me och likaså blef den i sig sjelf korta åndelsen us
lâng uti de hopställda orden Malūs perit. I Svenskan
âter blifver en stafvelse läng, icke genom position , utan
endast genom accenten , antingen en, flera eller ingen kon→
sonant följer på vokalen , men kort deremot genom accent-
löshet. Således år första stafvelsen lâng både i Biet och
Bittida , bâde uti Hatet och Hatten , emedan den har
accent, churu vokalen i det första exemplet icke har efter
sig någon konsonant, och i det tredje blott en enda,
Deremot år andra stafvelsen i Skönast , Himmelskt, kort,
ehuru vokalen har efter sig flera konsonanter, Att lik
vål dessas mångd måste något förtynga en kort stafvelse
och likasom förtroga densamma , år af sig sjelf klart,
ty flera konsonanters nttal måste mera sysselsätta talorga-
nerna och mediaga mera tid, ân om blott en eller ingen
vore tillstådes. Således år andra stafvelsen i Skönast
visserligen tyngre, ån andra stafvelsen i Sköna, ehuru
begge korta; och likaså den tredje i Mäktigast mera tung ,
ån den andra, ehuru begge åfvenledes korta. På samma
sått kan den ena lânga stafvelsen , genom konsonantmo→
tets lenare beskaffenhet, vara låttare för uttalet, ån den
andra ; t. ex. Fall , Vinn, i jemförelse med Hätskt , Glupskt,
I dylika fall kan positionen sågas åga ett slags inflytelse
åfven på vårt språk ; men grunden till stafvelsers långd
eller korthet förblifver dock alltid, såsom ofvanför år
sagdt, deras beskaffenhet af accentuerade eller accentlósa,
§. 2.
Om Accentens Verkningskrets.
?
De accentlösa och således korta stafvelser ,
öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
