Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjerde delen: Prosodien - 1. Om Stafvelsers Ton, Accent och Quantitet - Om Accent, såsom bestämmand stafvelsers Qvantitet - § 5. Regler för qvantiteten i vers - 2. Om Versmåtten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 407 )
en tvåstafvig partikel, och ett nomen till slut ; t.
ex. Underhand, Efterhand (hvilket bör skiljas
från substantivet Efterhand
), Mellertid, Öfverallt.
3) En mängd partiklar, dels tvåstafviga , dels
trestafviga , hafva accenten och längden flyttbar.
Hit räknas först de så kallade relativa adverberna ,
hvilka förlänga än den ena , än den andra be-
ståndsdelen: Deraf
, Deraf; Härvid, Härvid; Der-
uti, Deruti; Härifrån , Härifrån , o. s. v. Dess-
utom åtskiliga andra, t. ex. Tvertom , Tvertom ,
Bakom , Bakom , Nedanför, Nedanför, Inemot, In-
-
emot, o, s. V.
་
KAP. II.
Om Versmåtten."
Med Rytm (Rhytmus) förstås den genom’ lån-
ga och korta stafvelsers omvexling uppkommande
takt, I Prosa eller obunden skrifart är denna om-
vexling icke underkastad några vissa reglor; i
Vers deremot eller bunden skrifart är den be-
stämd af reglor , enligt hvilka långa och korta staf-
velser alltid böra återkomma uti en viss ordning.
Den poetiska rytmens afmätningar eller delar kal-
las Versmått, d. ä. vissa långa eller korta stafvel-
ser, tillsammantagna,
Anm. Ett versmått kallas äfven en Versfot (
Pes),
hvilken benämning, hämtad från den latinska verslåran
kommer deraf, att versmâtten jemfördes med stegen i
dans , och ansågos likasom fötter, på hvilka versen löper
snabbare eller långsammare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
