Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Noreen, Adolf. Två olika slags frågesatser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det mått af befogenhet, som en från dylika synpunkter
utgående terminologi äger, är emellertid — såsom redan
tillvaron af t. ex. Immes kritik visar — icke så alldeles lätt
att inse. Därtill kommer — och detta är en vida viktigare
omständighet — att densamma ej tagit hänsyn till den utan
tvifvel allra viktigaste olikheten mellan de båda frågearterna,
nämligen den jag redan ofvan vidrört: att den ena
ifrågasätter förhållandet mellan två kända tankeelement (a ≟ b),
den andra söker det ena elementet i ett till sin art gifvet
förhållande (a = x). Då så är, gör man väl i att slå in på en
annan terminologisk väg. Detta har Delbrück gjort genom
sina termer: 1) Bestätigungsfragen (bekräftande frågor) och
2) Verdeutlichungsfragen (förtydligande frågor). Dessa
uttryck med den uppfattning af sakförhållandet, som däri
uppenbarar sig, har accepterats af Imme, dock med den
ändring — i ord, icke i sak — att han kallar den andra
gruppen för Bestimmungsfragen (bestämmande frågor) eller
Pronominalfragen (pronominella frågor), af hvilka båda
alternativ det sednare är afgjordt förkastligt, åtminstone såsom
motsats till Bestätigungsfragen, enär det ju i betraktelsen
inblandar en icke semologisk[1] (betydelseinnehållet afseende),
utan en morfologisk konstruktiv (ordfogningselementernas
beskaffenhet afseende) synpunkt genom att fästa sig vid, att
dylika frågor pläga innehålla ett pronominellt ord.
Den Delbrückska terminologien har äfven accepterats
af Wegener, som emellertid ytterligare förbättrat den andra
gruppens namn genom att kalla densamma Ergänzungsfragen
(utfyllande frågor). Och på sitt vanliga precisa sätt har
han angifvit, hvari den egentliga skillnaden mellan de båda
grupperna består: den förra äskar bekräftelse (bestätigung)
på en förmodan, den senare supplering (ergänzung) af ett
obekant led i föreställningssamhanget. Emellertid har Paul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
