- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Första årgången. 1901 /
5

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Noreen, Adolf. Två olika slags frågesatser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mot den förra termen med rätta invändt, att den är olämplig
såsom innebärande presumtion af ett jakande svar. Men
man afser ju med en dylik fråga (Heter han Pettersson?) icke
att vinna “bekräftelse“, utan antingen ett bekräftande eller
ett förkastande af sin framställda förmodan. Denna
svårighet har Wilmanns, till hvilken Michaëlis anslutit sig, sökt
undgå genom sina termer: 1) Entscheidungsfragen och 2)
Ergänzungsfragen, som vi skulle kunna, så att säga,
öfversätta med deciderande och supplerande frågor.

Icke förty har jag mot alla dessa senast nämda
terminologiska förslag, äfven i deras mest förbättrade gestalt[1],
en i mitt tycke mycket graverande invändning att framställa.
Med allt erkännande af det riktiga i den synpunkt, de utgå
ifrån, måste jag med klander anmärka, att de alla
karakterisera en fråga icke efter dennas egen natur, utan efter
svarets. Ty det är ju dock icke frågan, utan svaret, som
kan utgöra vare sig ett afgörande eller ett utfyllande, ett
deciderande eller supplerande. Jag måste därför se mig om
efter nya termer, sådana som verkligen karakterisera den
olikhet, hvilken ligger i själfva frågan och utgör grunden
till, att det af densamma framkallade svaret blir af det ena
eller andra slaget. Dylika termer synas mig lämpligen kunna
vinnas genom anslutning till de latinska verben rogare
’föreslå’ och quærere ’söka’, respektive ’fråga’ med eller utan eget
förslag till lösning af frågan. Alltså blir min indelning:

I. Rogativ eller — på svenska — underställande
frågesats (rogation, förfrågan, ty. anfrage; formel ab),
som i “undrande och spörjande“ form framställer ett förslag
till sats (resp. omdöme) och af svaret kräfver ett gillande


[1] En sådan kan jag icke finna i det allra färskaste förslaget,
Wundts indelning i 1) Zweifelsfrage (tvifvelfråga) och 2)
Thatsachenfrage (faktumfråga), där jag icke är i stånd att upptäcka
indelningsgrunden. — Sütterlins 1) Entscheidungs- och 2)
Bestimmungsfrage utgör i fråga om andra termen ett baksteg från
Wilmanns’ och en återgång till Immes terminologi.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:15:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1901/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free