Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Hesselman, Bengt. Skiss öfver nysvensk kvantitetsutveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
BENGT HESSELMAN.
träda en kvantitetsförskjutning, så att kvantiteten antingen
fördelas lika pà vokal och konsonant eller också föres öfver
på vokalen (se Jespersen Fonetik s. 516 (§ 388), K. Luick
Untersuchungen zur englischen Lautgeschichte s. 322), men
denna förskjutning inträder enligt Jespersen ej gärna vid de
trånga vokalerna såsom i give, full!
Den uppländska företeelsen, att a och æ förlängas i
större utsträckning än t. ex. y, ü, saknar sålunda ej
analogier. Också utom Uppland synes kvantitetsförskjutningens
resultat stå i ett visst beroende af vederbörande vokals
kvalitet. Men äfven den efter vokalen följande konsonanten kan
vara af vikt. I Häfverö-målet konstaterade vi det
förhållandet, att i, y, ü, (o) förbli korta framför p, t, k, s (som
därvid själfva förlängas), däremot förlängas framför g, d, l, n,
v, r. Också detta är en företeelse, hvartill en mängd
paralleler från skilda språk kunna anföras. Utom ofvan från finl.
dial. anförda egendomligheter kunna ytterligare å svenskt
språkområde likartade företeelser iakttagas i Gestrikland
(enl. otryckta samlingar), möjligen i Jämtland och Härjedalen
samt i Degerforsmålet: (här åtminstone vid (y): ex. bett,
bekk, blekk, lett, spekk men fre, len, steg; i tvåstafviga ord
växelformer vid tonlös kons. (ej vid tonande): beta, betta,
heta, hetta, jetta, vetta, missu, vikku, bite och bitte se
Åström Degerforsmålets ljudlära s. 32 f., s. 128 f.,
Formlära s. 51 not 2 o. s. 52). Från Norge kan anföras, att i
"Glommendalen og i det sydlige Ostland" (Storm), i "de Vikske
dialekter" (Larsen) korta vokaler "föran en eneste konsonant
i regelen er forlængede f. ex. lät, däg, læv, eller låv, fre,
It." Men undantag från regeln finnas. "Med undtagelse af
a, hvorved det sjeldnere er tilfældet, er de fremdeles korte,
men konsonanten forlænget, i månge enstavelsesord, som
ender på p, t, k og s f. eks. 5epp (skib), kött, lækk (låg),
1 I Dgfm. synes således motsättningen "sluten eller öppen
se" ha haft en viss betydelse — men endast vid de tr&nga
rna!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
