Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Silfverbrand, Susy. Undersökningar rörande användningen af sig och sin i nysvenskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
STJSY SILFVERBRAND.
den tid då Sveriges öden voro förknippade med Danmarks,
en från det senare landet öfverförd tendens att låta ordet
deras undantränga sin från en del af dess rättmätiga område.
Äfven detta sakförhållande har sträckt sina verkningar till
våra dagar, men belysande nog icke till talspråket, utan till
skriftspråket. Till och med hos sådana författare som
Runeberg och Rydberg kan man göra iakttagelser som bevisa
detta (Runeberg, II, 30&; Rydberg, Den siste aten^ren^ I,
49, Romerska kejsare i marmor, 89, Vapensmeden, 104).
I danskan nyttjas deras äfven i reflexiv betydelse, då
fråga är om flere ägare till flere saker. Och det var detta
bruk som mot medeltidens slut insmög sig äfven i svenskan.
Trots sin helt och hållet främmande natur lyckades det
snart tillvälla sig stora rättigheter. En bidragande faktor
af ej ringa betydelse utgjorde säkerligen den omständigheten
att tyskan, hvilket som bekant saknar reflexiva possessiver,
vid denna tid utöfvade en stark inverkan på vårt
modersmål. Deras drog snart med sig de öfriga oblika formerna
af det personliga reflexivpronomen, och dessa försökte i sin
tur att undantränga sig och sin. Häri fogade sig språket
emellertid mera motvilligt. Ett bevis på oegentlig irreflexiv
lämnar oss ett ställe i Konungastyrelsen. wf>y ftorva
ku-nunga ok höff>inga hava stundum lekara ok andra frögfulika
skæmptan pöm til glæ{>i och hugnaf)" heter det (s.-41).
Äfven i språkligt afseende medförde reformationen en
frigörelse för vårt land. Reformatorerna försökte i sin
bibelöfversättning att återinsätta reflexiverna i deras rättigheter.
Men därmed är ej sagdt, att en återgång genast följde på alla
håll/ Olaus Petri berättar t. ex. i sin krönika, att de gamla
svearna hade "medh theres konung aff hela rijkit ena
almen-neliga samqwemd, ther the kommo til hopa medh theras offer
och skenker, til förberörda tempel och giorde ther theras
gudhom offer" (Noreen och Meyer, 16). Liknande exempel
förekomma oupphörligt både i nyssnämnda arbete och i
annan litteratur från samma tid. I vår nu gällande psalmbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
