- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Första årgången. 1901 /
141

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Paues, Anna C. Engelska namn i vår almanack

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ENGELSKA NAMN I VÅR ALMANACK. •

141

Namnet Alfreds andra sammansättningsled -réd 1
återfinnes i sin fyufvudtoniga form i det ags. substantivet réd
m., i det isl. råd n., vårt svenska råd. Den isl.
motsvarande kompositionsleden är -rdår i t. ex. Vandråår, Torrdår,
Nyrädr.

Alfred synes ha varit ett namn tidigt buret af furstar
och konungar. Det förekommer första gången i ett diplom
från circa 750 2, andra gången bland komina regum vel
du-cum’ uti den s. k. ’Liber Vitæ ecclesiæ Dunelmensis’3, en
lista på kyrkans välgörare, tillhörande slutet på VII
århundradet. Dess främste bärare är dock den västsaxiske
konungen Alfred den store (871—901), och hans bragdrika
lif har väl förnämligast bidragit till namnets spridning.

Alfred insattes år 1901 uti den svenska almanackan
på den tredje januari, hvilken dag förut bar det bibliska
namnet Enoch.

Edmund ags. Éadmund. Första kompositionsleden i detta
namn är en stam auda — förefintlig uti det ags. subst, éad
’rikedom, besittning’, på isl. audr, på svenska ännu bevaradt
såsom simplex i den kända benämningen ’Upsala öd\ Auåa
åtnjöt stor gunst såsom namngifvande element hos alla
germanska stammar. Såsom exempel på svenska
sammansättningar under medeltiden må nämnas: Ödbjörn, Ödfaster,
Öd-ger, Ödgisle, Ödinus, Ödmarus, Ödmund, Ödhulver4.

Andra sammansättningsdelen i namnet Edmund tillhör
det ags. isl. fs. femininet mund ’hand, beskydd’. Den isl.
motsvarande kompositionsformen är mundr, förefintlig i ett

stort antal namn t. ex. Guömundr, Asmundr, Eymundr,
Sig-mundr, m. fi. Som svenska exempel må nämnas: Gudmund,
Osmund, Ömund, Sämund, Thormund m. fi.

Inom ags. litteraturen påträffas Eadmund för första

1 Cf. Sievers, Angelsächs. Gram.3 § 57, 2 anm. 2. 2 Searle,
Onomastioan Anglo-Saxonicum 1899. 8 Sweet Oldesfc English
texts, sid 154. 4 Se Svenskt Diplomat., Sv. Riksarchivets
Perga-mentsbref.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:15:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1901/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free