Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3 - Beckman, Nat. En modern tysk språklära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR. x
169
2) konjugerbara eller verb.
b) oföränderliga eller partiklar.
II. efter betydelsen i:
a) "Erscheinungsbezeichnungen" nämligen
1) tingord ("Hauptwörter, Substantiva") t. ex. sol,
sten, barn.
2) egenskapsord, hvilka beteckna
à) en varaktig egenskap t. ex., blå, tung, men
äfven tyngd, färg.
ß) en öfvergående egenskap t. ex. ßrargad,
sömnig men också springa, slå, tanke, slag.
b) "Beziehungsbezeichnufigen":
1) omfångsbeteckningar: många, alla, mest, två.
2) relationsteckningar, nämligen
a) "Deutewörter", som blott beteckna ett
förhållande mellan den talande och ett ting utom
honom, t. ex. då, där, här.
ß) "reine Verhältniswörter"
(afståndsbetecknin-gar), som äfven beteckna ett förhållande
mellan föremål utom den talande, t. ex. bredvid,
framför, genast.
III. efter den syntaktiska funktionen i:
a) "Vollwörter", som sönderfalla i
1) satsbildande ord, t. ex. ack, Karl!, kom!
2) satsdelsbildande, hvilka åter äro:
a) "Satzgegenstandswörter", subjektsord, t. ex.
jag, sten, tre.
ß) predikatsord ("Aussagewörter") t. ex. går, gå,
men äfven blå, fältherre.
y) "Beifügewö.rter", som i sin ordning kunna vara
aa) subjektsbestämningar
ßß) predikatsbestämningar (objekt)
TT) bestämningars bestämningar, t. ex. häftigt
{blödande sår).
b) formord, som kunna vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
