Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3 - Beckman, Nat. En modern tysk språklära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
NAT. BECKMAN.
1) samordnande, t. ex. och, är
2) underordnande, t. ex, for, ur, att, emedan.
Denna indelning ger åtskilligt att tänka på. Till
förklaring behöfver måhända för någon läsare påpekas, att förf.
med predikat menar, hvad man förr i tiden äfven hos oss
allmänt menade, d. v. s. under detsamma innefattar äfven
hvad man numera plägar kalla predikatsfyllnad; sålunda är i
snön är hvit, hvit predikat och är samordnande formord med
uppgift att förbinda satsens hufvuddelar; däremot är i den
hvita snön, hvita "Beifügewort", attribut. För öfrigt
anmärker förf. själf, att många af gränslinjerna, måhända alla, äro
mer eller mindre sväfvande. Så är, hvad man plägar kalla
pronomen, t. ex. jag, du, lian, hvem, denne på en gång
tingord och "Verhältnisbezeichnung" o. s. v.
Sväfvande gränslinjer i grammatiska indelningar, det
har man hört förr. De komma nog aldrig att kunna
undvikas, men medvetandet därom får ej förhindra, att man
söker komma så långt man kan.
Sütterlin diskuterar några särskilda frågor, i första
hand frågan om verbets s. k. nomin alform er. Han besluter
sig kategoriskt för att hänvisa dem från verbparadigmet till
nomina, men han uppvisar å andra sidan fullt korrekt, hvad
som gör att man ställt och nög bort ställa dessa former i
närmare sammanhang med verbalparadigmet än t/ex.
verbal-substantiver på -ung och -nis, verbaladjektiv på -bar och -lich.
Orsaken är, å ena sidan att de kunna bildas af praktiskt sedt
alla verb, och å andra sidan att de bibehålla de finita
verbalformernas konstruktion —, alltså die Sache Kennen, Kentnis
der Sache, allt saker som tyda på en närmare association
mellan de finita formerna och nomin alf ormerna, än den man har
mellan finita former och traditionellt så kallade af ledningar.
Men har ej förf. själf sammanblandat sina
indelningsgrunder, då han (s. 78 och 224) påstår, att infinitiven är ett
nomen. Det skulle ju betyda, att den är deklinerbar, men det
är just hvad den icke är, så länge den har den omtalade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
