Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3 - Tamm, Fredr. Små bidrag till ordförklaring. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
FREDR. TAMM.
Skons- i skonslös, om det företräder ett *skonsel-, såsom
danska skaanselløs tycks visa, måste äfvenledes vara ungt i
svenskan, både därför att skona böjes efter l:a konjugationen
(redan i fsv.) och därför att ändring af ett -nsl~ till -nls~ vore
fonetiskt obegriplig. Skonslös är väl lånord från danskan
med -el tappadt näst före l under inflytelse från skons-mål,
uppvisadt redan hos Schroderus i öfversättn. af Comenius,
där det skrifves skoons- eller skoontzmål (i 4:e uppl. 1647):
detta väl i sin ordning nybildadt till vb. skona efter
drögzmål, nuv. dröjsmål, såsom jag antagit i "Sammansatta ord"
sid. 155.
Härmed öfvergår jag nu till det egentliga syftet med
denna uppsats: att påvisa, att de fall där -s- i sammansatta
ord företräder -sel sannolikt kunna ökas med några nya
exempel.
Dröjsmål, på 1600-talet drögzmål, förutsätter nog icke,
såsom jag förr gissat, något fsv. subst. *drøgh eller dyl.
Då Synon. Libellus 1587 har drögzl dröjsmål, fördröjande
jämte ett synonymt dröyelse, är väl högst sannolikt, att
dröjs-i vårt ord beror på den fi#. formen till detta drögzl. För
att lättare förstå metates af §1 här, får man kanske utgå
icke från en med ljudlagsenligt explosivt tonlöst g (af gh
före s) uttalad form drøgzl, utan från ett drøghsl med
analo-giskt från verbet öfverfördt palatalt gh, d. v. s. j? Om å
andra sidan 1600-talets drögzmål skulle återspegla ett då
befintligt uttal med explosiva, s^ vore väl detta att härleda
från grundordet drögzl utanför sammansättning.
Spörsmål, yngre fsv. spørsmal, da. spørgsmaal, är nog
-likställdt med dröjsmål. Något fsv. *spyrsl, y. fsv. o. fda.
*spørsl är visserligen icke direkt bekant, men att ett sådant
funnits, kan i någon mån göras sannolikt af fsv. spynlse,
yngre spørilse, -else spörjande, fråga, som kan vara en med
dröyelse i Synon. Libellus likställd yngre variant till en form
på -si, om också icke direkt härledd därur (jfr Björkman:
Smålandsl. ljudl. sid. 44).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
