Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Mjöberg, Josua. Några iakttagelser om uttrycksfullhet och ordknapphet i det poetiska språkbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTTRYCKSFULLHET OCH ORDKNAPPHET.
211
Redan af det anförda framgår, att jämfördt med
prosan en större procent af orden i poesi utgör innehållsord.
Nu hvilar emellertid satsbetoningen i alla språk och
språk-ärter på de ord, som uppbära innehållet. Därför måste en
sådan emfatisk betoning i poesin återkomma oftare än i prosan.
Också märkes i allmänhet i poesin en sträfvan att skarpt
markera orden och deras betydelse. Denna sträfvan
understöddes af den med betoningsförhållandena nära
sammanhängande rytmen. Och en följd af samma sträfvan är att
uppmärksamheten och fantasin tagas mera i anspråk i poesin
än i prosan. Man tillägnar sig ju vanligen också blott en
del af innehållet i etty poem första gången man får del däraf.
Denna tendens att låta hvart ord göra sig särskildt
och kraftigt gällande yttrar sig på olika sätt.
Poesins ord äro ett slags individualister. Därför
undvikas formorden, såsom visadt, och för öfrigt ord, som
peka hän på andra eller stödja sig på andra. Ett hvarken,
ett icke blott, ett i så fall torde vara svårt att leta fram
ur något poem:
De lycklige! dem skiljer ingen,
när dagen kommer eller far
(F. S. 7, 149—160)
egg har svärdet nödig, men äfven fäste
(F. S. 2,96)
O! att som du jag finge dö,
begråten af en trogen mö,
så öm, så trogen som din Nanna;
hos Hel jag ville gärna stanna.
(F. S. 1,89—92)
I det första exemplet skulle prosan haft ett hvarken —
eller, i det andra icke blott — utan äfven, och i det tredje
skulle den i sista satsen tillagt ett då eller i sådant fall.
^ Sådana hänvisande ord som t. ex.
determinativprono-nomen bruka därför mycket ofta öfverhoppas och antingen
ersättas af bestämda artikeln eller icke ersättas alls:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
