- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Första årgången. 1901 /
225

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Östergren, Olof. Strögods

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Strögods.

Därigenom att ett ords ursprungliga betydelse mattas
och tillfälligtvis eller helt och hållet förglömmes, kunna som
bekant ordförbindelser uppstå, som vid närmare beskådande
visa sig som katakreser1. I allmänhet äro katakreserna icke
medvetna för den som använder dem, och äfven läsaren kan
lätt glida öfver dem, äfven i sådana fall, där man dock icke
behöfver någon kunskap om äldre tiders språkbruk eller om
främmande språk för att konstatera katakresen. I följande
exempel, hämtadt från Kock, Svensk Akcent II. 44, torde
mången läsare, när de däraf berörda orden ej kursiveras,
icke lägga märke till katakresen: ’Så kan man t. ex.
iakttaga ett starkare forte på ultima af beslutade, då på denna
stafvelse ligger levis, än då med uttalet beslutade samma
stafvelse har levior

Ej sällan förekomma katakreser i tidningarnas
"Små-plocku såsom roligheter, hvarvid de alltså varit så hårda
(d. v. s. ordets ursprungliga och vanliga betydelse så
lefvande), att de observerats och då mottagits med ett leende.

1 Katakreserna äro. med exempel hufvudsakligast från
danskan och de romanska språken, utförligt behandlade af Kr. Nyrop,
senast i Ordenes liv, s. 1B5—169. På sid. 144 säger han, att ttdet
er netop den lydlige afslibning af ordets sidste led i förbindelse
med glemsel af dets betydning" som möjliggör, att ett namn som
Petersen kan användas äfven om en Petersdatter. Att
ljudförsvagningen här haft mycket ringa betydelse, visar svenskan, där
namnen på -son, ehuru någon försvagning ej förefinnes utan blott
förkortning af å-ljudet, äro lika allmänt använda familjenamn, som
de på -sen i danskan.

Språk och stil. 1. 15

i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:15:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1901/0229.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free