Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Friesen, Otto von. Några ordförklaringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några ordförklaringar.
1. Fsv., nsv. halster. •
Fsv. halster n. med en härur utvecklad sidoform haaster,
hvarom Noreen Aschw. Gr. § 315 2 b; nsv. halster ’en
galler-liknande apparat af järn, hvarmed matvaror hållas öfver elden
för att rostas’.
Ordet synes vara okändt i öfriga nordiska språk, äldre
som yngre. Fvn. och nyno. bruka i stället rist f.; sä ock
ä. och y. danska, rist f. är ock anträffadt i fsv. och brukas
nu i sydsv. dialekter. Riksspråket brukar i stället vanl. —
jämte halster det från tyskan lånade rost.
Den enda jag kan erinra mig ha behandlat ordets
härstamning är Hellquist. I Ark. VII 169 för han ordet
tvekande till lat. calere ’vara varm, het’. En annan härledning
synes mig dock ha flere företräden framför denna. Jag
föreslår att hänföra halster till det allmänt germ. verbet haldan-’.
fvn. halda, ags. healdan, fht. haltan o. s. v. ’hålla fast’.
Smnord. *halstr n. är regelbundet bildadt till roten
hald- med -fro-suffix, som här liksom ofta eljest danat ett
nomen instrumenti, jfr t. ex. Kluge Stammbild.2 § 93:
*kalt-tro- > urg. *halsra- > *halstr, jfr fvn. föstr < *ßsra-: got.
fodjan Noreen Urg. Lautl.2 s. 192.
2. Nsv. hägra.
Verbet hägra och det däraf afledda nom. hägring äro
liksom det föregående typiskt svenska ord, hvartill fonolo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
