Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Friesen, Otto von. Några ordförklaringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230
OTTO VOX FRIESEN
giskt befryndade motsvarigheter saknas i de öfriga nordiska
och germanska språken.
Så vidt jag känner har hägra ingenstädes i den
vetenskapliga litteraturen etymologiskt behandlats.
Med hägring förstår man ett atmosferiskt
ljusbrytnings-fenomen, som merendels på våra breddgrader visar sig öfver
större vattenytor och består däri, att aflägsna föremål synas
upphöjda öfver synranden och mer eller mindre fritt
sväfvande i luften. På denna egenhet hos företeelsen syftar
dess holländska nÄmn Uppdracht eg. ’uppdragning’, och om vi
utgå härifrån, vinna vi en osökt förklaring jämväl af hägra.
Begreppet hög uttrycktes i de nordiska fornspråken
med en ganska brokig samling nära besläktade former: fvn.
hör här komp. hær(r)e høre, fsv. høgher, fgutn. haur, komp.
Jioygri. Att stamformen hä- funnits jämväl på svenskt
språkområde i forntiden, visas af Ha- i Hatunum nu var. Håtuna,
Hakon nuv. Håkan o. s. v., liksom å andra sidan fvn. haugr
in. •(= fsv. høgher m.) ’hög, kulle7 är en substantivering af
ett en gång på vestnordisk botten existerande adj. *haugr.
Stamformerna haug-, hä- och hö- (hau-f hø-, hæ-) ha
uppenbarligen en gång — de eller deras grundformer — tillhört
samma paradigm, där de hvar och en intagit sin bestämda
plats inom adjektivets olika komparationsgrader, numeri och
kasus. Då senare detta brokiga flexionsschema förenklades,
har bland många andra möjliga utjämnings former också
bildats en positiv håg- genom kompromiss mellan haug- och hä-.
Detta häg- återfinna vi i nno. dial. (Sätersdalen och
Telemarken) håg komp. hægre sup. hægst med komparation som i
usv. låg lägre lägst. Samma komparativ och superlativ möta
vi jämväl i färö. hægri hcegstur, hvartill positiven dock heter
høgur. Förutsättningarna för uppkomsten af en form häg- på
svenskt språkområde ha,’ som vi ofvan visat, jämväl funnits
för handen: stamformerna haug- och hä-. Att ett häg- i
vissa trakter en gång existerat, visar blek. hägda v. intr.
’hägra, stå upprest, intagande stor plats’, K. Nilsson Ord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
