Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Berg, Ruben G:son. Randanmärkningar till Spencers “The philosophy of style“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RANDANMÄRKNINGAR.
17
teckning från besöket i Karlskrona, redan såg åldrad ut
(s. 69; Ej var det .... om han redan såg åldrad ut, såsom
det säges .. . .)
Dylika stelbenta meningar äro naturligtvis inte hemma
i talspråk, utan endast tillhöriga pappersstilen.
* I fråga om Spencers uppfattning af den betydelse, som
rytmen äger i en dikt, hänvisar jag till Edmund Gkirney,
The power of sound, London 1880, som sid. 441 noten
ganska utförligt bemöter påståendet, att det regelbundna
åter-uppträdandet af vissa egenheter i det metriska språket skulle
medgifva en bestämd hushållning med uppmärksamheten.
Jag vill endast påpeka en lustig detalj i resonemanget om
poesin. Spencer framhåller poesins böjelse för brachylogi,
hvarigenom den enligt hans mening ypperligt fullföljer
spar-samhetsteorien. Han nämner sålunda som dithörande drag:
imperfect periods are frequent; elisions are perpetual1.
Elisionerna, som framgå ur svårigheten att passa in
vissa ord i det metriska schemat, skulle bero på den starka
känslan, skulle öka effekten af det skrifna, skulle vara något
förträffligt. Eör att hålla oss till ett svenskt exempel, är
det sålunda bättre, att Tegnér skrifver Ingborg för Ingeborg,
albaster för alabaster, Nor för Nore, Bragbägar för
Brage-bägar, ehur för ehuru? Jag tror det inte. Biand annat
därför, att den ovanligare formen nödgar oss till någon
bi-uppmärksamhet på själfva ljuden, som inte ge oss det fonem,
som vi vänta och skulle känt igen — jag hämtar vapnet ur
Spencers eget förråd af skäl.
Ofvanstående spridda anmärkningar hänföra sig till
mer eller mindre väsentliga delar af Spencers uppsats. Se-
i
nare hoppas jag få tillfälle att mera följdriktigt och
sammanhängande få framhålla, hvad jag anser vara vådorna och
felen i Spencers teori, tillämpad på stilistiken i dess helhet.
Tärnö, jan. 1902.
Ruben G.son Berg.
___♦♦«-
1 Kurs. af mig.
Språk och stil. II 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
