Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Kallstenius, Gottfrid. Anteckningar om Kellgrens metrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
GOTTFRID KALLSTENIUS.
torn", "Förblindade värld" (skrifven till folkvisemelodi),
vidare Carelius’ "Hönsgummans visa" och slutligen Bellmans
backanaliska diktning; eljest endast mycket sällan såsom i
några smådikter af fru Nordenflycht t. ex. "Ett förolämpadt
hjärtas seger". Den stora massan af Frihetstidens dikter af
alla grader och arter marscherade däremot med taktfasta
jambiska steg och särskildt i alexandriner. Denna järnhårda
rytm är särdeles omusikalisk, och det skulle förvåna oss att
den musikaliske Kellgren i allmänhet låtit sig nöja med ett
sådant yersmått, om man inte visste, hur allsmäktig den
franska smaken var och hur högt den beundrades af Kellgren.
Emellertid träffas hos skalden ett ganska afsevärdt
antal daktyliska vers. Men de uppträda aldrig utan anledning,
utan skalden följer en viss princip för deras användning.
Utom hans operor visa sig daktylcr ytterst sällan. Om vi
frånse "Dälden", öfversättningen af Horatii Ode I: 2, "Ode
till sällheten" och slutligen en liten dikt i en not till
öfversättningen af Propertii elegi I: 6 i Samlade skrifter, hvilka
äro skrifna på antikt eller antikiserande versslag, sä känner
jag utom operorna daktyler endast från "Kantat vid Lovisa
Ulrikas begrafning", "Kantat den 1 Jan. 1789" och ett par
rader i "På musiken till Haydns Roxellane" — alla tre
ställena ämnade att sjungas och burna af ett mäktigt patos. Häri
ha vi ett par principer för Kellgrens användning af daktyler.
Jag har icke haft tillgång till musiken i Kellgrens
operor — utom de i detta afseende skäligen ointressanta
Proserpina och Æneas i Kartago — och har därför icke
kunnat med bestämdhet afgöra om daktyler i dem
förekomma å andra än sjungna ställen; i regel torde detta icke
vara fallet. Daktyler förekomma:
1) vid mäktigt patos, t. ex. förtviflan Gustaf Vasa I: 1
första kören ("Himmel, hör våra rop i nöden"), Gustaf Adolf
och Ebba Brahe I: G, särdeles belysande, enär Ebba där med
ett förtvifladt daktyliskt utrop afbryter de jämna trumfande
jamberna i uppläsningen af ett bref:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
