Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Kallstenius, Gottfrid. Anteckningar om Kellgrens metrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANTECKNINGAR OM KELLGRENS METRIK.
21
få vi ännu i dag på skolbänken plågas med att försöka läsa
ut rim ur sådana verslut som skapelsen — ögonen (Franzén:
"Människans anlete"), sanningen — kärleken (Franzén: "Till
en yngling"), se — anlete (Runeberg: "Fänrik Stål"), därför
få ännu i dag svenska studenter vanställa sitt sköna och
älskade modersmål för att i Lindblad-Sätherbergs "Vintern
rasat ut bland våra fjällar" kunna sjunga azurskiftande —
källornef fåglarne — se.
I det af fyr-radiga jambiska strofer byggda stycket
"Till en förnäm herre, som skrifvit ett teaterstycke" (1783)
förekommer rimmet skrattarè — författare. Vore icke detta
daktyliska rim i Kellgrens hela poetiska alstring absolut
enastående, vore det angenämt att i det se ett förebud till Talis
Qualis’ mäktiga daktyliska rim i jambisk och trokaisk vers
— se t. ex. "Riksskymning", "Likbrasan", "Typografernas
visa" — men nu är det helt visst en ren tillfällighet och
afsedt att vara manligt rim K
Kellgrens versmått är till större delen jambiskt, därnäst
trokaiskt och endast mera sällan daktyliska Det föredöme,
Stiernhielm gifvit i upptagande af antika versformer, vann
just ingen efterföljd. Man finner orimmad eller rimmad
hexameter hos Spegel, Runius, Dalin och Wallenberg, och
Palmfelt och Anders Nicander sträfva att införa antika
versformer med latinska positionsregler. Men för öfrigt visar
sig daktylisk vers under Frihetstiden nästan endast i
dikter, som imitera folkvisan eller som äro skrifna till förut
gifven melodi, som bestämt rytmen, t. ex. Dalins
"Kämpa-visa", "Engsövisan", "Enslig lefnad", "Skatan sitter på kyrke-
1 Den enda motsvarighet till detta rim från äldre tider, som
är mig bekant, är kringsväfvade — bäfvade i 84:de strofen af Anders
Odels Sinclairsvisa. Här förefaller det daktyliska rimmet icke vara
Kka tillfälligt: enligt visans melodi skall det ligga starkare accent
på antepenultima än på ultima i de udda versraderna. Emellertid
måste det också framhållas, att visan mycket ofta uppvisar
vårdslösa rim.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
