Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 1
- Beckman, Nat. Ett par metriska tvistefrågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
NAT. BECKMAN.
ehuru jag "torde veta, att den antika metriken icke gjorde
bruk af denna princip". Jag förstår ej rätt hur lektor
Rosengren läst min § 21, där jag tydligt säger, att det
antika versföredraget användt intensitet, ehuru den ej med
nödvändighet var språkligt Ämgruent.
Allra sist skall jag erkänna, att Rosengren har rätt,
då han anmärker, att jag icke klart markerat, hvilka punkter
i stafvelsen, som utgöra den rytmiska mätningens hållpunkter.
Att denna oklarhet leder till motsägelser erkännes ock. Där
är en punkt för fortsatt undersökning, jfr nedan.
* *
*
Hufvudsakligen refererande är S. Lampas anmälan i
Pedagogisk tidskrift för 1898, s. 211 följ. Jag har all
anledning vara tacksam för det sätt, hvarpå Lampa gjort mitt
arbete bekant i skolkretsar, och jag tror väl i allmänhet, att
de missförstånd, som förefinnas, äro vållade af mig.
Det är egentligen ett sådant missförstånd, som är af
större betydelse. Lampa har utan tvifvel rätt då han 1
anmärker, att min motivering af skillnaden mellan stigande och
fallande rytm icke är i allo tillfredsställande. En riktig
psykologisk grundläggning af denna skillnad är ingalunda lätt
gifven — så påtaglig än skillnaden i stämnings v är de är mellan
t. ex. Tegnérs anapestiska och daktyliska verser.
Jag har emellertid glädjen kunna påpeka ett arbete,
som synes mig påtagligt föra de två frågor framåt, hvilka
jag tillsvidare måst skjuta åt sidan med ett "non liquet",
frågorna om taktgräns och om rytmens hufvudarten Det är
en till omfånget liten gradualafhandling "Beiträge zur deutschen
Metrik" ventilerad i Marburg 1897 af nuvarande
universitetslektorn i Uppsala D:r Ernst A. Meyer. Hufvuddelen af
Meyers arbete utgöres af fonetiska experiment med
Ludwig-Balzars cylinder, på hvilken lufttryckets förändringar under
talets fortgång äfvensom de med handen markerade takt-
1 Anf. st. sid. 212.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 21:15:13 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1902/0036.html
