- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Andra årgången. 1902 /
33

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Beckman, Nat. Ett par metriska tvistefrågor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ETT PAR METRISKA TVISTEFRÅGOR.

33

slagen samt — i och för mätning af de ifrågakommande
ytterligt små tidslängderna — en stämgaffels regelbundna
svängningar låta sig registera.

Hvarken jag eller flertalet af mina läsare torde ha
förutsättningar för att i alla detaljer granska Meyers
experiment, hvilka dock att döma af hans egen redogörelse synas
vara mycket omsorgsfullt gjorda. Här må blott ett
kortfattadt referat gifvas af hans resultat i den mån de för här
behandlade frågor äga omedelbar betydelse. Hufvudpunkter
i Meyers teori är hans fasthållande af
rörelseföreställningen såsom rytmens grundlag: "Es sei ausdrücklich betont,
dass, wo rhythmus und takt in frage kommen, es sich stets
um &øweørtørøørsempfindungen handelt. Nicht der, der einem
tanzenden zusieht oder einem ein lied rezitierenden zuhört,
sondern der tanzende, der rezitierende selbst hat die
unmit-telbare empfindung des rhythmus"1. Det är alltså Meyers
mening, att grundlaget för vår uppfattning af rytm skulle
vara, icke intensitets växlingarne i och för sig, såsom de
uppfattas af örat, utan de rörelseföreställningar, hvarmed de
associera sig.

Den nära associationen mellan rytmuppfattning och
rörelseföreställning är välbekant, lusten att marschera och
dansa i takt efter musik eller att åtminstone med foten
markera takten ha vi alla erfarit. Det nya hos Meyer är
alltså egentligen, att han af detta välkända och ofta
iakttagna accidens gör rytmuppfattningens väsentliga egenskap.

Såvidt jag hittills kunnat pröfva, förefaller mig Meyers
teori tilltalande. När jag i föreställningen reproducerar t. ex.
den utprägladt rytmiska satsen

I som med svärden skakat jorden
i en bekant studentsång, så förefaller mig föreställningen
om utandningens forte vara vida mer framträdande än
föreställningen om ljudets intensitet. Jag föreställer mig, trots
det mitt medlemskap i allmänna sången varit ytterligt passivt,

1 Anf. arb. s. 37. Kursiveringarne af Meyer.

Språk och stil. II. B

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:15:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1902/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free