Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Kristensen, Marius. Grammatisk-statistiska småbidrag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRAMMATISK-STATISTI8KA SMÅBIDRAG.
41
den allmänna sanningen af regeln: endast vanliga ord förmå
bevara sin oregelbundna flexion genom tiderna stå fast i det
allmänna medvetandet, så kan dock endast en statistisk
undersökning fastslå, i hur hög grad detta är fallet.
Innan vi gå öfver till att statistiskt behandla ett par
hithörande frågor, torde det vara lämpligt att fastställa, hvad
som i det följande förstås med regelrätt. Den regelrätta
flexionen är den, efter hvilken ett ord enligt sin form måste
flekteras, om man inte vet, att det flekteras på annat sätt.
Nyupptagna lånord ur främmande språk flekteras regelrätt,
så till vida som inte den främmande flexionen bevarats. Om
man nybildar ett ord, som således ingen historiskt gifven
flexion har, skall detta också komma att flekteras regelrätt.
Häraf följer, att inte alltid flertalet ord af någon
bestämd ordklass eller ordgrupp nödvändigt måste bilda den
regelrätta flexionen. T. ex. om vi betrakta bildningen af
ordinalräkneorden, skola vi flnna, att i danskan det
regelrätta bildningssättet är -te, oaktadt endast 5 och 12 och
med elision 11 och 30 på detta sätt bilda sina ordinalier,
således endast en liten minoritet. Ty försöka vi att bilda
ordinalia till algebraiska tal såsom n och x, så måste dessa
enligt dansk språkkänsla bildas på -te.
Den regelrätta flexionen är således den, efter hvilken
alla de ord flekteras, hvilkas flexion inte är särskildt känd.
Vi skola härnäst betrakta några hithörande
förhållanden i danskan.
1. Danska verben falla med hänsyn till sin
pluralbildning i väsentligt tre klasser, den regelrätta svaga,
svarande till sv. (Bråte) l:a och 3:e klasserna, 2:dra svaga
klassen och de starka verben. Den första (pret. -ede, pårte.
-et) är regelrätt och omfattar som sådan bl. a. alla de
främmande verben på -ere (genere, hypnotisere o. s. v.), af
enkla verb inalles omkring 1,300. Andra klassen (pret. -te,
pårte. -1), medräknadt de i presens omljudda, har omkr. 180
enkla verb. De starka verben (omkr. 120) sönderfalla åter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
