Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Kristensen, Marius. Grammatisk-statistiska småbidrag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
MARIUS KRISTENSEN,
i en mängd smärre grupper, af hvilka några få torde räknas
för regelrätta (verben på -inde och -ide), men det långt större
antalet måste anses såsom oregelbundna. Utom dessa klasser
stå 9 preterito-präsentia och verben dö, kåve, sige, lægge och
göre. Denna indelning är inte särdeles tillfredsställande, då
det gäller en sådan undersökning. De möjligen regelbundna
delarne af den starka konjugationen borde tagas för sig,
likaså de dubbelt oregelbundna omljudda verben efter 2:dra
svaga konj., men trots dessa oegentligheter torde dock en
sådan indelning kunna begagnas; trots dem betecknar dock
följden en progression i riktning från regelrätt till icke
regelrätt. Om vi då taga de uppgifna siffrorna, få vi
I. II. Hl. IV. V.
1300 ■ 180 120 9 5
Därnäst gå vi igenom 8 större sidor af danska
prosaförfattare och finna följande frekvensantal af samma klasser:
I. II. III. IV. V.
184 115 281 130 80
Om hvarje verb lika ofta förekomme i språket, borde
vi, i förhållande till klassernas numerär, ha haft:
I. II. III. IV. V.
20800 2680 1920 144 80
Alltså: emedan de olika klassernas numerär förhåller
sig ungefär som 260 : 32 : 24 : 2 : 1, är proportionen mellan
frekvensen 1:5: 17 : 102 : 113 Satsen, att ordens
regelbundenhet och deras frekvens stå i omvänd proportion till
hvarandra, kunde knappast finna ett mera slående uttryck.
En ytterligare underindelning af klasserna II—III torde
endast gifva denna sats ännu tydligare illustration.
2. Substantiven i danska falla i fyra hufvuddeklina-
1 Uträkningen är gjord med större noggrannhet än den af
mig förut i några grundlinier publicerade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
