- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Andra årgången. 1902 /
87

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Smärre bidrag - 5. Hjalmar Lindroth. Adjektiven på -söfd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SMÄRRE BIDRAG.

87

på -sof, och då behöfver ju no. søv icke vara moderformen
för -söfd, utan kan ur svaev vara uppkommen såsom sövd =
svævd. Det är nämligen, som af nedanstående framgår, ej
troligt, att ett utom sammansättning bevaradt svæv skulle
ombildas med -d.

Huru som helst, så antager jag, att detta verbaladj.
funnits äfven i svenskan, säkerligen äldst i formen *suæfer,
och att det är detta, som föreligger i lös-, tungsöfd,
förvandladt genom en senare ombildning. Låtom/ oss nu se,
hvilka orsaker, som framkallat denna.

Som ofvan nämnts, kan jag icke påvisa ordens
förekomst i riksspråket förrän hos Sahlstedt. Då emellertid de
af mig förutsatta äldre bildningarna saknas i alla äldre
ordböcker, är det sannolikt, att orden i redan ombildadt skick
upptagits från dialekter. Tidpunkten för ombildningen kan
således blott bestämmas med afseende på terminus ad quem.
Icke heller Rietz känner några andra former än de på -söfd;
utom de ofvannämnda sammansättningarna upptar han äfven
kvalsöfd och missöfd.

Om således inom di al. en ombildning af
sammansättningarna på -*söf > -söfd ägt rum, så bör man kunna
framvisa, hvilka ord, eller åtminstone hvilka slags bildningar,
som härvid möjligen verkat attraherande.

Sådana ord anser jag hafva förefunnits i de
sammansatta verbaladj., hvilkas senare del utgjordes af ett part.
pret. i akt. betydelse d. v. s. sådana som de nusv. djup-,
korttänkt, lösgläfst, lomhörd, trångbodd, sannspådd etc.
Rörande dessa kvarstår problemet, huru part. pret. — som ju
åtm. från nusv. synpunkt den senare leden formellt taget är
— kan hafva akt. betydelse. Detta är dock en fråga, som
ej här behöfver besvaras. Hvad jag har att uppvisa, är,
att sådana ord som ofvannämnda funnits i sv. så tidigt, att
-söfd efter dem kunnat nybildas.

Tidsförhållandet mellan orden är naturligtvis omöjligt
att med visshet konstatera, så mycket mer som ju ordböc-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:15:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1902/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free