Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Smärre bidrag - 5. Hjalmar Lindroth. Adjektiven på -söfd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
SMÄRKE BIDRAG.
Härmed är ordens upprinnelse ju i stort sedt förklarad.
Denna uppsats afser väsentligen att närmare utreda sättet
för denna ombildning.
Det norska svæv återfinnes i isl. i sammansättningen
kveldsvæfr ’tilbøielig, trængende til at faa sove, gaa til
Hvile, naar Kvelden kommer7 Fritzner2. Det är bildadt till
roten i so fa på samma sätt som næmr till nema och kvæmr
till koma. Om dessa verbaladj., hvilkas vokalisation är
densamma som i verbens pret. plur., se Kluge Nomin.
Stamm-bildungslehre2 §§ 231—32. Samma vokalisation påträffas
ock i en del andra ord än dessa verbaladj., till hvilka de
väl dock i allmänhet stå i sekundärt förhållande. Sådana
äro isl. næma (må) och isl. -kvæmd f., fsv. (-)qwæmd.
Emellertid uppträder i flera af dessa ord äfven vok. ö.
Så nyno. di al. nøma ’naa til, berøre7 Ross ~ næma, fsv.
(-)kömd ~ -qvæmd; hit hör ock sannolikt nyno. dial.
verbaladj. nærkjømd ’nærkommende1 Aasen, som då är en
ombildning — liknande den jag antar för de här behandlade orden
— af ett äldre *-køm(r) ~ isl. kvæmr. Så också nyno. dial.
søv ’søvnig’ Lof. Ross ~ svæv. Förklaringen af denna
växling anser jag osäker. Hvad angår søv ~ svæv, som här
närmast intresserar oss, kan den dels bero på utjämning från
de kasus, där w-omljud skulle inträda (dat. sg. m. och n.,
dat. pl.) jfr Noreen Altist. Gr.2 § 71 anm. 3, dels möjligen
bero på en anslutning till den genom en gemensamt nordisk
ljudlag (Noreen Altisl. Gr.2 § 73, 2) uppkomna nya pret. plur.,
enligt proportionen *suäfu : suæfr = *suQfu \ söfu : x» x — *søfr
= no. søv. Slutligen vågar jag icke förneka möjligheten af en
ljudlag uæ > ø för vissa dialekter2. En sådan tycks Aasen
antaga, då han låter suævd > søvd. Om detta är riktigt, så «
utgöra former på -söfd intet bevis för existensen af former
1 Jag betecknar denna form med"*, ty den litterära
likalydande formen är en senare nybildning.
2 Om en sådan ljudlag här verkat, måste dock en annan
förklaring sökas till växlingen nøma ~ næma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
