Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3 - Lindroth, Hjalmar. Om uppkomsten af uttrycket ’bry sig om’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126 hjalmar lindroth.
\
af bry sig om. De af Tamm till stöd för förefintligheten
af ett sådant uttryck anförda hjärnbrott och bråka sitt
hufvud eller sin hjärna med något äro efter ordböckerna att
döma yngre än bry sig om. Detta senare upptages af
Serenius (1741) och tyckes efter exemplen att döma hafva
varit ett vanligt uttryck. Hjärnbrott däremot möter först hos
Möller (1790); nu är det ju dock bekant, att Dalin kallar
en af ’auctorerna’ i Argus med detta namn, och enligt
Warburg ’Olof Dalin’ s. 130 noten har Dalin sannolikt fått denna
idé från Runius, ty i sin ’Rimdantz i Fastlagen’
sammanställer äfven han såsom Dalin ’hjärnbrott och hjärtskott’;
möjligen har Runius lånat ordet från da., där det finnes hos
Bording (två citat i Molb. Ordb.). Hurusomhelst tycks det icke
hafva haft någon större spridning i- det talade språket, då
det så sent uppträder i ordb. Uttrycket bråka sitt hufvud
uppträder först hos Weste (1807); det är sannolikt bildadt
till subst, hufvudbråk efter analogi med bry sitt hufvud
eller sin hjärna (Serenius) vid sidan af hufvudbry (först hos
Sahlst.): hufvudbråk åter, som första gången förekommer hos
Lind (1749), är sannolikt en öfversättning af ty. kopfbrechen
eller da. hovedbræk (ett citat hos Kalkar). Således tycks
man mig icke af de af Tamm anförda orden kunna sluta till
att ett bryta sig om funnits i sv., och om det funnits, synes
det mig dock obestyrkt, att det kunnat hafva en betydelse,
hvarur den i bry sig om kunnat framgå. Visserligen anför
Rydqvist Sv. språkets lagar 1,125 ett yttrande hos Verelius
i ’Tillägnan af Grötreks saga’, som vid första påseende
kan tyckas tala för möjligheten af att sätta bry och bryta
i samband med hvarandra. Stället lyder: "Wij — — —
brytoms med mångahanda, som the skulle hafwa hollet
för gäckerij". Emellertid synes mig beviskraften af detta
ställe vara ingen, ty 1) äfven om ett uttryck brytas
med något varit i bruk i sv., så har detta, som synes,
icke haft samma betydelse som bry sig om och visar
således intet om dettas uppkomst, 2) då uttrycket icke för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
