Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Paulson, Johannes. Strödda anteckningar till Natanael Beckmans “Grunddragen af den svenska versläran“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
.johannes paul80n.
Skum natt har många ögon, men dagen ett.u
B. synes gå nt ifrån att den ofullständiga kongruensen
i de båda hexametersluten känd man, rått kött är af samma
art som den, hvilken förekommer i den Tegnérska versens
början. Men är härvid icke en omständighet förbisedd? De
båda hexametersluten hafva fallande takt, men det Tegnérska
exemplet har stigande takt. Äfven därför är den
ofullständiga kongruensen i skum natt, om den öfver hufvud existerar,
lättare att fördraga och icke blott därför att den står i
versens början. Mig åtminstone synes känd man, rått kött
vara vida inkongruentare än skum natt.
Till hvad som i samma paragraf sid. 24 säges rörande
det otvifvelaktiga uttalet kanske, vill jag blott nämna, att
Häggström i sin för den tiden förträffliga anmälan af
Spong-bergs "Aias" och Brandts "Antigone" (Svensk
litteraturtidskrift 1867) samlat en hel del ord, som metriskt har samma
frihet i betoningen som kanske, kanske.
§ 16. Anm. "En mycket vanlig, ehuru utan tvifvel
oriktig uppfattning är, att alla starktoniga stafvelser äro
långa, alla svagtoniga däremot korta. Det torde väl dock
vara uppenbart, att i ett ord som himmelskt den svagare
stafvelsen upptar längre tid."
Efter den form, anmärkningen erhållit i första punkten,
skulle man väntat en klarare belysning af den tadlade
uppfattningen. Nu få vi blott kännedom om det relativa
kvantitetsförhållandet mellan de båda stafvelserna i ordet
himmelskt. Men det är icke mycket upplysande för själfva
tvistepunkten. Hvarför undanhålla oss exempel på kort
starktonig stafvelse? Såsom B. bestämmer begreppet starktonig
stafvelse, är det ju lätt att se, hvart han syftar. Men
näppeligen mena alla språkmän detsamma med detta begrepp.
§ 17. Inlednings versen till Tegnérs Svea, inom parentes
sagdt väl den vers inom svenska litteraturen, som mest
sysselsatt herrar metrici, analyserar B. metriskt på följande sätt:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
