Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Paulson, Johannes. Strödda anteckningar till Natanael Beckmans “Grunddragen af den svenska versläran“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
strödda. anteckningar.
159
icke neka till att, så kär den klassiska versläran är mig,
de dock synas mig onödigt klassiska i en svensk metrik1.
En af B:s granskare, jag vill minnas Bråte, har föreslagit
termerna paeon quartus och paeon primus. Hvarför icke gå
ett steg längre och säga fjärde paeon och första paeon;
åtminstone tettartopaeon låter, trots dess grekiska börd, för
ett öra, som icke är grekiskt tränadt, fullkomligt barbariskt.
Emellertid, namnen äro tämligen likgiltiga, då det efter
min uppfattning icke skulle vara någon förlust för den svenska
versläran, om man frånkände henne dessa båda takter. Jag vet
mycket väl att fall förekomma, där en serie på fyra
stafvelser motsvarar en enkel två- eller trestafvig takt i en annan
vers. Ett tämligen färskt och efter min mening belysande
exempel hafva vi i Gellerstedts elegiska En suck vid Hazelii
frånfälle:
Artur Hazelius år död! — En snyftning vardt slutet på
pingsten,
Här i vårt blommande land, inne i kojor och slott.
Häggarna fälla sin snö; syrenerna tveka i knoppen;
uArtur Hazelius år död", klagar nu aftonens trast. —
Smärtan må kvida här främst, se’n komme det eviga Minnet,
Bäkne hans strider och ärr, tälje hans kungliga dåd.
Träde Välsignelsen till och följe på skinande vingar
Dit, där, en endaste gång, Artur Hazelius sökt ro!
Då jag icke kan tänka mig möjligheten att läsa
namnet Hazelius trestafvigt, genom konsonantisering af i 2, hafva
vi följaktligen i denna lilla elegiska dikt icke mindre än
trenne gånger samma fyrstafviga s. k. takt upprepad. Och
det vore lätt att från andra skalder samla s. k. fyrstafviga
1 Och dock säges B. hafva genomdrifvit den svenska
verslärans emancipation från den klassiska metrikens åskådning och termer.
2 Konsonantisering af i föreligger däremot säkerligen i den
Tegnérska versen:
Ack, den valkyria, som nu hemsöker oss, är ej en sköldmö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
