Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Paulson, Johannes. Strödda anteckningar till Natanael Beckmans “Grunddragen af den svenska versläran“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
strödda. anteckningar.
177
han denna vers såsom femtaktig äfven i det fall, att efter
den femte foten följer en s. k. öfvertalig stafvelse. Kan
man fasthålla denna uppfattning äfven inför en vers sådan
som följande:
I går likväl var redan tinget utlyst?
Jag vill anmärka att en vers sådan som:
"Allt ger en bild af krigaren och hjältenu
af B. betecknas såsom katalektisk trimeter.
§ 47 behandlar de klassiska versformerna, främst
hexametern, om hvilken det heter: "Sextaktig vers, af
daktylcr och trokéer".
Jag undrar storligen, om det är klokt, att helt
utelämna begreppet spondé. Om man jämför två ord sådana
som fara och farkost, falla de båda efter B:s framställning
under namnet troké, men B. såväl som jag finner att ordet
fara bildar en mycket svag takt i hexametern (utom förstås
i dess sista fot), om det ens öfver hufvud skall i
hexametern tålas som själfständig takt1. Ordet farkost däremot
fyller sin fot klanderfritt. Så stark är skillnaden, att man
till och med i mycket goda hexametrar (se t. ex. Janzons
Oatullusöfversättningar) kan finna ord af typen farkost
användas så, att första stafvelsen bildar sänkning i föregående
fot och andra stafvelsen höjning i den följande t. ex.:
Därför besteg han en snabb farkost och af vindarna gynnad.
Jag har nu tadlat detta bruk såsom icke stämmande
med ordens naturliga accentuering (se Svensk Tidskrift 1892
"En romersk lyriker i svensk dräkt").
Men ett sådant bruk af ord af här antydd typ är dock
så vanligt, att det kan anföras för att bevisa, huru orden
fara och farkost äro metriskt olikvärdiga. Hvad jag med
detta vill komma till, det är det, att vi böra ännu en gång
taga under öfvervägande, huruvida det är lämpligt, att stryka
termen spondé i den svenska metrikens terminologi. Vore
1 Lättast fördragen det i hexameterns fjärde fot.
Språk och stil. II. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
