Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Palmgren, Aug. Om behofvet af jämte förslag till en reform i vårt kommateringsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vårt kommateringsväsen.
187
t. ex. Han omtalade Stockholms blodbad samt slutligen att
Sten Stures lik blifvit uppgräfdt1.
De verb och uttryck som kunna efterföljas af att-sats,
äro därjämte till största delen sådana att de liksom gifva
en förkänning af hvad slags sats som skall följa. När jag
hör en sats börja med ’han trodde’, ’han sade’, ’det är
troligt’ etc., skulle det liksom vara en missräkning för min
inbillning, om jag icke genast finge höra ett ’att1 följa
därpå; och har man väl sagt ’att\ måste gifvetvis satsen
sedan fogas därtill utan paus. För öfrigt äro dessa
att-styrande uttryck — n. b. där de ej referera sig till något
bestämdt, redan kändt föregående — i sig själfva så
inne-hållstomma, så intetsägande att deras egen natur synes kräfva
en mera omedelbar anslutning till deras bestämningar.
Ej alldeles lika blir förhållandet, då att-sats går fore
sin öfverordnade sats. När jag hör en mening börja med
en att-sats, t. ex. ’att lifvet är kort’, kan jag däraf alls
icke ana den följande hufvudsatsens beskaffenhet, ty denna
kan, t. o. m. beträffande första ordet i densamma, variera
på tusende vis. Vid att-satsens slut försättes sålunda
åhöraren i en viss spänning och väntan, han hålles för ett
ögonblick i ovisshet om hvad relation bisatsens ännu obestämda
innehåll skall få till verkligheten genom det omdöme som i
följande hufvudsats kommer att utsägas. Att åt denna
stämning gifves ett fonetiskt uttryck genom en ganska
märkbar och betydelsefull paus, måste således anses lika
naturligt som nödvändigt. Detta visar sig äfven däri att den
föregående att-satsens innehåll kan vid hufvudsatsens början
på ett appositionellt sätt sammanfattas i ett demonstrativt
pron. eller adverb {det, därom, därpå etc.): att lifvet är kort,
det glömma vi så lätt; —, därom påminnas vi dagligen.
1 Att det nuvarande kommateringssättet t. o. m. i dylika fall
fordrar komma före att, kan väl blott tjäna som bevis för dess
onaturlighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
