Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Tamm, Fredr. Några fall af ordblandning eller ombildning genom association
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några fall af ordblandning eller
ombildning genom association.
Beveka v., yngre fsv. bewekia förmå, öfvertala, lånord
af mit. bewëken, är denominativ till adj. vek, mit. wëk, weik
mjuk, så att den egentliga betydelsen är göra mjuk,
uppmjuka. I denna" bet. förekommer verbet i följande efter
Uppsala Nya Tidn. 5 nov. 1901 antecknade föreskrift i den
gamla bondepraktikan för november månad emot hårdt lif:
titt Liiff skalt medh arbete beweka. Emellertid har verbet i
sin vanliga härledda betydelse blifvit synonymt med det
(låg-)tyska bewegen röra, användt i andlig mening, och till
följd häraf har man kunnat fatta båda verben såsom
identiska, så att bet. röra i fysisk mening kunnat förekomma
äfven hos ord som höra till vårt verb med Så finner
man adj. obeweekligh orörlig i följande tidningsnotis från
1657 (aftryckt hos Noreen och Meyer: Valda stycken af sv.
förf. s. 130): är hon . . in til midian nedersunken och
fram-geent obeweekligh ståndande blifwen. I dylik betydelse
brukades förr också subst, bewekelse, t. ex. 1640 hos Schroderus
i Comenii Jan. Ling. § 940: rörelse (bewekelse) vpfriskar
(gör en wijgh). Den enda kvarlefvan af denna bet. röra i
mera egentlig mening i nutida svenskan är bevekelsegrund,
återgifvande det tyska beweggrund. Sammanblandningen är
nog väsentligen att förklara genom dansk förmedling, i det
man med insättande af svenskt k för danskt g och med
formell anslutning till beveka (bewekia) försvenskade danska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
