Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Tamm, Fredr. Några fall af ordblandning eller ombildning genom association
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ordblandning eller ombildning genom association. 22’d
ord hörande till det af mit. bewegen röra lånade da. bevæge,
såsom adj. ubevægelig orörlig och subst, bevægelse rörelse.
Fingerborg, skriftspråksform för fingerborr, såsom’ordet
allmänt uttalas, och såsom det mestadels skrifves i äldre
ordböcker, ännu hos Lindfors 1815, är väl nybildad sing.
till iAur.-borgar, som ljudlagsenligt bör ha behållit det gamla
gh såsom j-ljud, medan det däremot bortfallit slutljudande i
det relativt svagt accentuerade -borgh i sammansättningen.
Bortfallet af gh är rätt gammalt i svenskan och tycks ha
förekommit i de flesta nynordiska dialekter; jfr ä. nsv.
fingerbor redan 1587 i Synonymorum Libellus, i nuv.
Gott-landsdialekt fingarbur (Rietz s. 138; af fgutn. -burg), no.
fingerbor, äfven -bjør (jfr isl. -biqrg, nu -björg) samt äldre da.
fingerbør (väl = fda. *-byrgh) m. fl. nordiska variantformer
med förloradt gh, g, si. m. svenska vb. bärga.
En säregen form fingerbor a förekommer i äldre sv.
ordböcker, t. ex. hös Serenius 1741 och Lind 1749: troligen
att förklara som nybildad variant till -bor genom
association med det etymologiskt till helt annan rot, den som finns
i vb. borra, fsv. bor a och i lat. förare och subst, foramen
hål o. s. v., hörande ordet näs(e)bora såsom sidoform till
näs(e)bor näsborr.
Hind f. hade, såsom påpekats i Anderssons Salbergs
Gramm. Svet. s. 45, på 1600-talet en biform hinn,
motsvarande äldre tyska hinn, hinne. Så t. ex. hos Stiernhielm en
sky ekträd Hinn Harmskr. v. 40, plur. Hinner Here. v. 168;
i Lex. Linc. 1640 i svenska registret uHinn, Hiortekoo, Cerva"
och uHinnkalff, Hinnulus", hvilka båda artiklar återkomma i
samma form i 2:a registret till Schroderus’ Comenii Jan.
Ling. (4:e uppl. 1647). Då någon dylik form ingenstädes
tycks vara påvisad såsom forngermansk, och då assimilation
af nd till nn icke är antaglig i detta fall, kan förmodas, att
formen utan d beror på association hos latinkunnigt folk
med lat. hinnulus, hvilket ord finnes såsom likbetydande
med klass. lat. hinnuleus hjortkalf i gamla glossar (se Die-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
