Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Friesen, Otto von. Några ordförklaringar 1—3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några ordförklaringar.
1. Till betydelsen af nsv. etc. skog.
Fvn. skogr, fsv. skogher, nsv. skog o. s. v. förbinder
man allmänt med fvn. o. s. v. skagi m. ’udde’; se t. ex.
Noreen Aisl. Gr.2 § 147, Jessen Dansk etymol. Ordbog
under Skov.
Emellertid synes icke ännu fullt utredt, huru man bör
tänka sig betydelsen ’utsprång, udde’ (som är den primära
hos roten ifråga, se Jessen anf. arb. under ske) förmedlad
med den härledda och mycket afvikande betydelsen skog.
I De germ. Mediageminatorna s. 47 har jag föreslagit att
fatta betydelseförhållandet mellan orden så, att skog
ursprungligen skulle betecknat en grupp träd som skjuter upp
öfver det omgifvande landskapet. Som paralleller härtill har
jag anfört bl. a. nsv. dial. nabbe ’spets, udde, upphöjning’,
men också ’skogsdunge som i en stor skog växer högre och
höjer sig öfver den öfriga skogen’; nno. dial. dunge m.
’sammenkastet Hob’: nsv. dunge ’samling växande träd’.
Visserligen ger det nno. skage ’en høi, fremragende Ting’
vid handen, att vår ordgrupp fått användning äfven då det
gällt att beteckna en utsträckning i vertikal riktning,
begreppet skjuta upp, men detta bruk är tydligtvis sent och
isoleradt. Ursprungligen tycks ska%-: skö%- endast ha
betecknat att skjuta fram, alltså en utsträckning i
horisontalplanet. Denna betänklighet mot min ofvan refererade
förklaring vinner i styrka vid en granskning af de närmast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
