Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Friesen, Otto von. Några ordförklaringar 1—3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
några ordförklaringar.
225
anhöriga ordens betydelsenyanser inom skilda germanska
språk. Dessa visa att betydelsegången varit utsprång
utkant skog.
Redan i den primära bet. utsprång, udde träffa vi
hos denna grupp bet. dunge, isolerad trädgrupp: mht.
schache m. ’Stück einzeln stehendes Waldes, Waldstück oder
Waldrest wo ein Trupp Bäume zusammensteht im Felde’,
nht. dial. (Baiern) scJiachen, schächlein ’id.’; jfr nno. dial.
skagge m. ’en øformig Rest af det lodne Dækkë paa en
förövrigt råget (afmeiet) Flade; gjenstaaende uslaaet Grræsplet
eller uskoren Agerflæk’. Men detta är tydligen icke
utgångspunkten för betydelsen skog i den vidsträckta och vaga
betydelse ordet äger i de nordiska språken.
Den träffa vi däremot i nno. dial. skagge ’et afsides
liggende Engstykke, en Udkant’, nsv. dial. utskagar m. pl.
^utbyar, utmärker från hembygd aflägsne’, nordfris. skage
Mie äusserste Grrenze, soweit das Feld ausläuft’. Huru vi
i enstaka fall ha att tänka oss beskaffenheten af de utkanter
af odlingen, där den oodlade marken tog vid, lär oss nht.
dial. (Schweitz) schachen m. ’dichtes Gehölz von allerlei
Buschwerk an einem Flussbette oder ein in weiter Strecke
mit Gresträuchen wildbewachsenes Ufer’. Här i Norden
begränsades byns odlingar utom af småskog jämväl af de
djupa, vidsträckta löf- och framför allt barrskogarna. Skögr
är sålunda egentligen och ursprungligen odlingens utkanter,
i obygden utlöpande röjningar. Men i den vaghet och
föränderlighet, som gränsen mellan bygd och obygd alltid
ägt, ligger här förutsättningen för en betydelseförskjutning.
Uppkomsten af ordet skogr med dess historiska innebörd torde
äga sin botten i den tid, då skogen från att ursprungligen
ha betraktats som ett skäligen värdelöst objekt gjordes till
föremål för äganderätt och då den sålunda kom att utgöra
en särskild bys utmärker, hvilka förut (före det skogen fick
värde) bildats af de yttersta röjningarna, de yttersta åkrarna
och ängarna.
Språk och stil. II. 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
