Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4 - 14. Gottfrid Kallstenius. Kellgrens sapfiska vers
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
terris nivis atque dire“ skulle få, då en modern människa
söker att läsa ut någon rytm ur den utan iakttagande af
de latinska skanderingsreglerna, skulle jag mera afgjordt
kunna sluta mig till honom, trots den svårighet att få satis
tillräckligt obetonadt, som alltid kvarstår.
Säkert oriktigt är emellertid R. G. B:s antagande, att
Flemmings musik till “Integer vitæ“ skulle vara närmaste
källan till Oxenstiernas och Kellgrens sapfiska strofform.
Flemming föddes den 28 februari 1778 — se Riemanns Musiklexikon
5:te uppl. s. 328 — och var sålunda, då Kellgren i Svenska
Akademien föredrog sin Horatius-öfversättning — den 24 jan.
1790 — ännu icke fyllda 12 år. Och äfven om Flemming skulle
hafva varit en Mozart och i barnaåren komponerat musik,
som rent af trängt öfver hemlandets gränser — hvarom
musikhistorien intet upplyser — så torde han emellertid
näppeligen ha skrifvit denna komposition, förrän han blef
medlem af den första tyska “Liedertafel“, af Zelter stiftad
1809. Manskör har för öfrigt icke veterligen hörts i vårt
land före 1813.
Vi få väl antaga, att Kellgrens, Oxenstiernas och
Flemmings rytmisering af den sapfiska versen ha som
gemensamt ursprung den brukliga felaktiga skanderingen af sådan
latinsk vers. Och härmed torde denna metriska krakmandel vara
knäckt. Den vida svårare frågan, huru den i Tyskland
(Flemming), Danmark (Baggesen) och Sverige (Kellgren,
Oxenstierna) vid öfvergången mellan 1700- och 1800-talen
brukliga fel-skanderingen uppkommit, återstår att besvara.
Gottfrid Kallstenius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
