Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
GOTTFRID KALLSTENIUS.
arterna akut och grav etc. enligt indelningsgrund hämtad
från den musikaliska accenten. Om lektor R. läser mina
hänvisningar till prof. Noreens grundlinier Modersmålets
pro-sodi § 13 a och b (min afhandling § 21: 1 och 2) samt
mina beskrifningar i § 21: 3, skall han finna, att så icke
är förhållandet, utan att jag fattat skillnaden mellan de olika
accentarterna väsentligen vara af exspiratorisk natur (i
anslutning till prof. Noreen). Lektor R. torde dessutom
benäget läsa § 23 anm. och den därtill fogade planschen.
Jag-anser mig i de där refererade experimenten vara berättigad
att från ökad utandning ur munnen sluta till ökad intensitet,
särskildt i det fall då jag experimenterat med endast en
vokal, därför att i detta fall mig veterligen ingen annan
fysiologisk process inträffat, som kunnat påverka mängden
och styrkan af ur munnen utströmmande luft, än starkare
press på stämbanden af den ur lungorna utströmmande
luften. Accenttyperna a och v afse hos mig icke att
symbolisera tongången utan att beteckna en rubbning af det
jämna crescendo-decrescendo; denna rubbning symbolisera
de icke genom sin form, men göra det ej heller, om de
bytas, såsom lektor R. (s. 49) föreslagit.
Lektor R:s till förmån för sin mening om den
dynamiska accentens natur utförda analogi mellan den musikaliska
rytmiken och språkets rytmik synes mig rätt haltande. Först
och främst är det långt ifrån visst, att man af lektor R:s
referat s. 40—44 af Fredrik Peterssons där anförda arbete
— en särdeles angenäm bekantskap att göra! — kan sluta
till "att accent inom musiken betyder förlängning".
Förlängning är utan tvifvel ett utmärkt medel till att framhäfva
en ton, men ingalunda det enda. Tågom t. ex. de fyra
första takterna af Gannes populära mazurka La Czarine
(räknadt från början af själfva mazurkemelodien)! I andra,
tredje och fjärde takten sträcker sig en ton öfver 2:dra och
3:dje fjärdedelen och är härigenom på ett ypperligt sätt
framhäfd. Men ingen torde kunna förnimma annat än att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
